Kungavisit i New Jersey, del 5 – The End
New Jersey – LA Kings (Slut, efter straffar)
* * *
Beklagar om någon oroas över – eller hoppas på… – att jag ligger i Bobby Baccala-gränden och kvider.
Men tvärtom.
Jag kastade in Janne B och Varpu i hyr-chevan, rattade mig elegant genom downtown Newark, styrde ut på turnpiken och tog oss genom Lincoln Tunnel innan någon ens hann börja tänka på kvarteren dit ”even the cops don’t go no more”.
Det var bara en hel del att randa till sportbladet.se från denna intensiva NHL-kväll när jag väl kom hem – referaten ska, förstår ni, vara klara till 06, när redaktören hemma i Stockholm börjar jobba.
Så det är därför denna slutrapport blir lite, ehum, sen.
* * *
Skoj att Devils lyckades vinna, tycker jag.
Första tio såg det ut som att Kings skulle kunna göra hackad gurka av hemmalaget, men DeBoer rätade verkligen upp manskapet och sen visade ju Hedbä vilken straffkung han är.
* * *
Kommer för övrigt hem och hittar nya Lundell-romanen i brevlådan.
Den börjar med följande, ensamma rad:
”Igår morse badade jag”.
Böcker som börjar så är per definition mästerliga.
* * *
Det är härlig media-gegga kring Hedbä i omklädningsrummet efteråt, tredubbla led i princip, men han hanterar det lika elegant och säkert som han tar Kopitar-straffar.
Så är han uppväxt med uppvaktning från Borlänge Tidning, Falu-Kuriren och Dala-Demokraten också.
Då är amerikanska frågestunder en promenad i parken.
* * *
Kron Wall fick aldrig in någon mörsare på Samme i The Joe.
– Nä, vi var aldrig riktigt i närheten av varann, säger backklippan på telefon från Motown.
Och låter besviken….
* * *
– Du är ingen ungtupp längre, säger Janne B till Hedbä.
– Nej, jag började väl när du var i den ålder jag är nu, svarar masen.
Ha, pang bom!
* * *
Om Asham knockat Beagle med en sån där dagsedel på krogen hade han dömts till fängelse.
Men var inte så förvånade, utgjorde ju Flyers-versionen av Hans Brothers ihop med Carcillo och Hartnell innan han flyttade till västra Pennsylvania.
* * *
Litet scoop:
När Hanky Tank Tallinder häromkvällen åt middag i Soho i New York satt Kanye West vid bordet intill.
Blev den gamle gnagaren starstruck.
– Nä…det var han som blev impad över att få se Henrik Tallinder.
Säger Henrik Tallinder – och gapskrattar.
* * *
Bäckis hymlar inte om segern i Pittsburgh.
– Den var lite orättvis, säger han.
Men flippassningen han slog till Widemans sudden death-mål var grym.
* * *
Men Eric, kom igen. Devils spelade väl inte överdrivet defensivt idag? De skärpte till spelet i egen zon, ja, men det går väl inte att påstå att de inte försökte skapa offensivt också?
* * *
För första gången någonsin har en spelare vars mamma jag gått i skolan med debuterat i NHL.
Mattias Ekholm fick ju lira Nashvilles hemmapremiär mot Phoenix i natt.
Därmed har sju nya, unga svenskar klivit in i världens bästa liga – under säsongens första vecka.
Stort, det.
Nu hade väl masen från Vikarbyn kanske inte så kul, eftersom Predators helt otippat gick och fick dyngstryk av Phoenix, men vad jag förstår begick han själva inga allvarligare fel och fortsättning lär följa.
* * *
I morrn, eller idag för er som börjar läsa nu, blir det för första gången på några dygn tyst i den här bloggen.
Men på lördag går chevan mot Long Island för den första livebloggen någonsin från Nassau Coliseum.
Jag vet, det är helt sjukt att jag inte en enda gång under de fyra år det här forumet existerat orkat ta mig ut dit, men nu blir det alltså bättring.
Hörs då.