Saturday Night Live From The Rock, del 6 – The End

Devils – Flyers 0-3 (Slut)

* * *

Devils-fansen ska inte behöva vara alltför oroliga.

Även om det inte såg något vidare ut i den här premiären kommer favoriterna från downtown Newark inte att gå genom golvet på samma sätt som förra året.

– Nej, lugn nu, säger Hanky Tank Tallinder när jag helt ofint stormar in i omklädningsrummet och börjar jämföra med öppningen ifjol.

– Vi var inte bra ikväll, men känslan är en helt annan än när vi startade förra säsongen. Den här coachen vet vad han vill och vi är ett lag på ett annat sätt.

Hoppas Konsertpianisten och andra kan använda det uttalandet som lite psykofarmaka.

* * *

Känner mig lite lyxig, så istället för att promenera bort till Penn Station tar jag med mig Eken i en lokal taxi in mot Manhattan och får åka en genväg genom kvarter som förmodligen finns bara för att räddhågsna white boys ska få armsvett.

– Vad gör du nu Bjuppe, säger Eken med hotfull stämma , om chaffisen bara slänger av oss, rånar oss på mobilerna och kör.

Just då svänger nämnde chaffis upp på motorvägen och det är väldigt bra det, för Ekens tänkta scenario är inte alls särskilt angenämt.

* * *

Jag säger det igen:

Stefan Schwarz.

Det är honom Adam påminner om när han kliver ut i omklädningsrummet och helt lugnt redogör för hur det känts att, blott arton år, ha spelat sin första match i världens  bästa liga.

– Det gick väl hyfsat. Jag blandade och gav men tycker i alla fall att jag gjorde fler bra saker än dåliga, säger han lakoniskt.

Exakt.

* * *

Eken är i form.

– Vad händer, säger han, om Hanky Tank gifter sig med rookien Adam Henrique. Då kommer han ju att heta Henrik Henrik.

* * *

Och vad i hela helvetet hände i Air Canada Center? 5-6!?! Senators vet i alla fall hur man kommer igen – och gör det för sent.

* * *

Svaret kommer blixtsnabbt när jag frågar Lilja om han pratar lika mycket i Flyers omklädningsrum.

– Ja!

Han är uppriktig, skåningen.

* * *

Apropå Konsertpianistens synpunkter på Erics synpunkter kan vi kanske vända på ordstävet och säga så här:

Den som pratar om en trap faller ofta själv däri…

* * *

Han ser överhuvudtaget ut att må utmärkt, Lilja, och det beror inte bara på att jag bjuder på en Ettan, som förstås smakar otroligt mycket bättre än det där Prima Fint-möket han experimenterar med.

– Ja, det känns riktigt bra här. Det är kul att spela. Jag får ju till och med gå framåt. Inte bara, som i Anaheim, slå iväg puckarna. Bra stämning i laget är det också,  säger han och kliar sig på en av sina vådliga tatueringar.

* * *

Det är alltså så att samtliga Devils-svenskar bor i samma fastighet i Jersey City – utom Hanky Tank.

– Ja, är du inte klok? Jag är en vuxen man med familj, jag skulle aldrig kunna bo med de där ynglen. Då fick jag ju aldrig vara i fred, skrockar han.

Men Hedbä då, han är ju också till åren kommen?

– Ja, men han vill vara med oss hela tiden, upplyser Yayo Josefsson.

– Han har till och med skaffat pingisbord som vi måste spela på hela tiden.

Well, han kommer från Siljans södra strand, Hedbä. Då blir man inte gammal.

* * *

Titta på sportbladet.se, där är det fullt med grejor av Foppa. Fel av mig att bara hänvisa till bloggen och jag ber om ursäkt.

* * *

Tack för ikväll, kul att ha er med på en äkta liveblogg igen.

Imorrn välkomnar vi Winnipeg Jets tillbaka till NHL – från korresoffan.

Hoppas ni återkommer då.