Stora NHL-tipset 2011-2012
Reservationen är densamma som de fem närmast föregående säsongerna:
Samtidens NHL är en så ohyggligt hård, jämn och oviss liga att den egentligen inte går att tippa.
I praktiken kan vem som helst vinna – och vem som helst kan med lite otur falla platt.
Men något måste man säga.
Så:
Här är Bjuppes facit för NHL-säsongen 2011-2012.
ÖST
1. WASHINGTON CAPITALS.
– Ja, tammefan. Jag gör det en gång till. Jag går på hypen igen. Jag sätter mina pengar på att de frustrerade – och frustrerande – talangerna i huvudstaden till sist lyckas leva upp till sin enorma potential och får åka på en lång, lång resa nästa vår. Jag förstår att ni tar er för pannan och tro mig, dumstruten ligger redo för användning hela sommaren 2012. Men efter att ha läst och tänkt och överlagt med mig själv i några veckor tycker jag mig inte kunna komma fram till något annat än att förbannelsen bryts nu. Till att börja med har Caps i Thomas Vokoun för första gången under Ovetjkin-eran en riktigt stabil målvakt – en sådan som i motsats till borttrejdade Sergej Varlamov inte bara är ”bra” utan kontinuerligt presterar på högsta möjliga nivå och de facto kan stjäla hela matcher. För det andra framstår också övriga nyförvärv som just den typ av pjäser Washington behöver. Roman Harmlik borde kunna limma ihop försvarslinjerna – i synnerhet om han får hjälp av en frisk Dennis Wideman – och såväl Joel Ward, playoff-maskinen från Nashville, som Troy Brouwer är stabila komplement som ger mer tyngd, karaktär och know-how i djupet av truppen. För det tredje ska laget rimligen vara i stånd att kombinera den defensiva noggrannhet som coachstaben, under stor vånda, implementerade förra säsongen med den fantastiska offensiva kreativitet och effektivitet som tidigare var huvudstadshockeyns våldsamt underhållande signum. Det ena ska inte behöva utesluta det andra. Och för det fjärde – och kanske viktigaste – är The Three Big Guns med all säkerhet vansinnigt revanschsugna. Det var inte bara laget som till slut misslyckades ifjol. Ovetjkin, Bäckis och Mike Green genomlevde alla individuellt bleka säsonger. Det misstänker jag starkt att de har väldigt svårt att acceptera och nu tänker korrigera med with a vengeance.
Så:
Caps till final sommaren 2012!
Bloggen är säker på: Att ”Bäckis” gör en kanonsäsong.
Bloggen undrar: Kommer Semin vilja anstränga sig, även när the going gets tough?
Bloggen säger också: Capstronauten måste återvända till läktaren i Verizon Center.
2. BOSTON BRUINS.
– Optimismen vi spårar hos Lillbjörn och Storbjörn, Bruins-falangen i den här bloggens kommentatorsadel, är inte obefogad. För första gången sedan 2008 har vi en Stanley Cup-mästare med realistiska chanser att försvara titeln. Laget är i princip detsamma som i våras, Tim Thomas lär fortfarande vara världens bäste målvakt och de yngel som redan under slutspelet förvandlades från pojkar till män – till exempel Tyler Seguin och pesten Brad Marchand – kommer sannolikt att ta ytterligare några sjumilakliv framåt i utvecklingen. Det enda som talar emot back-to-back-triumf är den beryktade Stanley Cup-hangover som anfäktat varje mästare sedan Red Wings lyckades två gånger i rad 1997 och 1998. Konkurrensen i det moderna NHL är så mördande hård att allra minsta antydan till mättnad, minsta tendens till motivationssvårigheter i matcher som inte har samma nerv som de spelarna minns från förra våren, blir utslagsgivande. Kan Claude Julien, som visat sig vara en betydligt bättre coach än många trodde, få sina mannar att klättra upp för Mount Everest igen, utan syrgas? Det hänger på det.
Bloggen är säker på: Att vi kommer tala mycket om Tyler Seguin i vinter.
Bloggen undrar: Kan en sån som Chara, som äntligen nått sina drömmars mål, ladda om?
Bloggen säger också: Kan någon säga åt de uniformerade vakterna i TD Garden att slappna av litegrann?
3. PITTSBURGH PENGUINS.
– Om. Om. Om. Det är X-faktorn i prognosen gällande hockeyvintern i Steele Town. Om Sidney Crosby kan spela, och göra det på samma hisnande nivå som innan den förödande hjärnskakningen förra säsongen, då är Penguins given Stanley Cup-contender. Om inte? I så fall är de ”bara” ett bra lag som en hungrig Gino Malkin och coach Bylsma, en av ligans allra mest briljanta, möjligen kan ta genom två slutspelsomgångar men knappast längre. Så bra är Sid The Kid, så mycket betyder han.
Bloggen är säker på: Hela NHL-säsongen får en annan lyster om Sid kan spela.
Bloggen undrar: Vad kommer den begåvade men ibland något ojämne Marc-Andre Fleury ha för slags säsong?
Bloggen säger också: Det är väldigt skoj att Gino börjat twittra.
4. TAMPA BAY LIGHTNING.
– Man kan utgå från att motståndarna inte längre kommer överraskas av Guy Bouchers klyftiga trap-variant. Man kan också utgå från att det kommer märkas att personlige favoriten Simon Gagne och Sean Bergenheim, den otippade skyttekungen i slutspelet i våras, försvunnit – utan att ersättas av tillnärmelsevis lika kvalitativa spelare. Men Boucher är så bra på att skapa sammanhållning, på att få superstars som St. Louis och Lecavalier att spinna på alla cylindrar och på att utveckla den typ av unga talanger det kryllar av där nere på Floridas västkust att jag tror på solsken över Tampa-bukten i år också. Minns att Bolts var betydligt närmare fälla Bruins än vad Canucks var. Och så finns ju Steven Stamkos där, med näranog gränslös potential.
Bloggen är säker på: Att Vigge Hedman exploderar i år.
Bloggen undrar: Orkar Dwayne Roloson briljera en hel säsong – och om inte, är Garon Matheiu mannen att backa upp honom?
Bloggen säger också: Hoppas de spar ut mustascher i år också. Vigge var så snygg i sån.
5. NEW JERSEY DEVILS.
– Det förvånar att så många experter här borta utgått från första halvan av förra säsongen när de helt slarvigt avskriver Devils chanser att ens nå playoff. Det som hände då var en märklig fluktuation. Det verkliga Devils såg vi efter jul, när olycklige MacLean hade fått lämna båset – och det skulle förvåna om de inte surfar vidare på samma obevekliga framgångsvåg i höst. Nej, DeBoer är ingen LeMaire, men det som för ett år sedan var ett rätt så nytt hopkok har svetsats samman till ett riktigt lag nu. Dessutom är Zack Parise, kanske NHL:s mest underskattade forward, frisk och – antar jag – spelsugen. Och håller svenske rookien Adam Larsson vad han lovat under försäsongen har de äntligen en riktig quarterback på blålinjen.
Bloggen är säker på: Att just Larsson blir en succé.
Bloggen undrar: Inser DeBoer att Brodeur måste få spela avsevärt mycket mindre än vanligt för att vara fräsch till playoff?
Bloggen säger också: När han bor så nära, i Jersey City, borde Hedbä visa sig på Manhattan lite oftare.
6. BUFFALO SABRES.
– Ett bra, sevärt lag redan under budget-regimen publiken i Buffalo fått stå ut med de senaste åren. Nu, när nye ägaren Terry Pegula bestämt att Sabres ska utmana om titeln och därför pumpat in några fina miljoner i klubben, blir det säkerligen ännu bättre. Christian Erhoff, Ville Leino och Robin Regehr, som miljardären Pegula personligen övertalade att flytta till inte helt glamorösa Buffalo, känns som perfekta komplement i en redan väl sammansatt trupp. Om sedan Ryan Miller kommer upp i normal standard…well, då kan Lindy Ruffs boys komma att skrälla. Ordentligt.
Bloggen är säker på: Att den nya miljön inspirerar Thomas Vanek till stordåd.
Bloggen undrar: Har Pegula tålamod om det inte blir önskad utväxling på investeringarna inom de närmaste säsongerna?
Bloggen säger också: Finns det tillräckligt bra skivaffärer för Velvet Underground-Ville där uppe?
7. PHILADELPHIA FLYERS.
– Det här är en chansning. Flyers kan lika gärna vinna hela konferensen – eller missa slutspel. Paul Holmgren har ju bytt ut hela laget och ingen vet vad det innebär för kemi på isen, laganda i omklädningsrummet eller förmåga att leverera när det behövs som mest. Sett till den kollektiva talangen SKA den senaste upplagan av Broad Street Bullies dock höra till övre halvan i vinter. Roligast blir att se om Jaromir Jagr kan följa upp sin sensationella försäsong med ett lika spektakulärt och effektivt grundserieframträdande.
Bloggen är säker på: Att det kommer att göra ont att spela mot Flyers i år också.
Bloggen undrar: Är Bryzgalov lösningen på Flyers eviga målvaktsproblem?
Bloggen säger också: Andreas Lilja borde inte snusa Göteborgs Prima Fint.
8. NY RANGERS.
– Offensivt är det inte omöjligt att the happy days är tillbaka på Broadway. Att döma av försäsongen blir Brad Richards och Marian Gaborik – om han nu kan hålla sig skadefri – ett klassiskt radarpar. I målburen står en annan levande försäkran om bibehållen konkurrenskraft; Henrik Lundqvist är enligt samstämmiga rapporter i bättre form än någonsin. Men på backsidan ser det förfärligt skralt ut, i synnerhet om hjärnskakningsdrabbade Marc Staals frånvaro blir långvarig. Det vill till att flera av the youngbloods längst bak – till exempel Ryan McDonagh, Michael Sauer och Michael Del Zotto – lyckas höja sig åtskilliga nivåer om Blåskjortorna ska slippa den gastkramande streckdans som varit standard de senaste säsongerna.
Bloggen är säker på: Att Mats Zuccarello tar den chans han får redan från start.
Bloggen undrar: Hur lång tid tar det innan Tim Erixon kallas upp från AHL?
Bloggen säger också: Det ska bli kul med ny pressläktare på Garden, bara det inte innebär att kontakten med Gris-Olle bryts.
9. MONTREAL CANADIENS.
– General Manager Gauthier tappade spelkulorna i somras, är jag rädd. Backarna Roman Hamrlik och James Wisniewski gick inte att behålla och inte att ersätta, och Scott Gomez, som började regrediera mot allsvenska nivåer redan under sin tid i Rangers och förra säsongen gjorde regelrätt fiasko, gick inte att avyttra. Därför får nog Julia, kommentatorsspårets drottning, förbereda sig på en skakig åktur i år.
Bloggen är säker på: Att Erik Cole ändå är en hygglig offensiv förstärkning.
Bloggen undrar: Är PK Subban redo för den betydligt mer framträdande roll han måste ikläda sig?
Bloggen säger också: Ett besök i Bell Center är long overdue. Den här säsongen SKA det bli av.
10. FLORIDA PANTHERS.
– Plötsligt är ligans mest profillösa lag fullspäckat av spektakulära namn. Brian Campbell, Kris Versteeg, Jose Theodore, Thomas Fleischmann, Scottie Upshall, Sean Bergenheim, Marcel Goc och Ed Jovanovski flyttade alla till solen i Fort Lauderdale när general managern Dale Tallon tvingades öppna plånboken för att nå lönegolvet. Det innebär inte självklart succé, det brukar ta sin tid att kreera ett solitt lagbygge av så många nya beståndsdelar, men nog ska pantrarna kunna häva sig upp från den där trettondeplatsen de prenumererat på i ett decennium.
Bloggen är säker på: Att Erik Gudbranson kommer att slåss om Calder Trophy.
Bloggen undrar: Är Brian Campbell fortfarande värd så mycket pengar?
Bloggen säger också: Kan dom inte börja slänga ut plastråttor på isen i Bank Atlantic igen? Det tycker jag var en kul tradition.
11. CAROLINA HURRICANES.
– Tomas Kaberle? Please. Att ett lag med så begränsat finansiellt manöverutrymme kastar den sortens summor efter en back som numer i princip bara går att använda i powerplay vittnar ju nästan om vanskötsel. Den underligt ojämna, för att inte säga direkt schizofrena, sydstatsklubben kommer som vanligt vara helt beroende av Eric Staal och han klarar inte att fixa en slutspelsplats på egen hand den här gången heller.
Bloggen är säker på: Att det går ännu sämre om Staal, god forbid, åker på en långtidsskada.
Bloggen undrar: Blir Jeff Skinner nästa offer för ”det svåra andra året”?
Bloggen säger också: Det får gärna hända mycket kring B. Allen…
12. NY ISLANDERS
– Det tar sig på Long Island. All ungdom och talang som ackumulerats där ute under flera års återuppbyggnad håller på att smälta samman till ett riktigt intressant lag. Det ger en större poängskörd redan i år, men inte tillräckligt stor för att nå längre än så här.
Bloggen är säker på: Att Islanders som vanligt gör sina bästa matcher mot Rangers.
Bloggen undrar: Kommer Nabokov, som i praktiken tvingats till Long Island, att vara motiverad nog i kassen?
Bloggen säger också: Varenda elitseriearena håller högre klass än sorgliga plåtlådan Nassau Coliseum.
13. TORONTO MAPLE LEAFS.
– Här kommer ett hundår till för den rikaste klubben i hela Nordamerika. Backbesättningen håller anständig klass, särskilt som även John-Michael Liles blivit Toronto-bo, men såvida inte Phil Kessel får ordning på sitt psyke och plötsligt börjar leverera på kontinuerlig basis är det svårt att se vem som ska stå för den offensiva produktionen.
Bloggen är säker på: Att Brian Burke kommer dra på sig en saftig telefonräkning när trading deadline närmar sig. Igen.
Bloggen undrar: Varför blir det aldrig någon riktig ordning på den här klassiska organisationen?
Bloggen säger också: Saknaden efter Fast Freddy Shoestring är, rent bloggmässigt, stor.
14. OTTAWA SENATORS.
– Renovering pågår och om några år får de ett finfint lag i den kanadensiska huvudstaden, anfört av en osedvanligt spännande samling svenska talanger. Men först väntar troligen några tunga läroår. Trist för Daniel Alfredsson. Han förtjänar ett annat slags resa under den makalösa karriärens slutspurt.
Bloggen är säker på: Att Erik Karlsson står inför en breakout-säsong.
Bloggen undrar: Hur länge det dröjer innan Murray försöker trejda Jason Spezza igen?
Bloggen säger också: De nya jubileumströjorna är väldigt snygga.
15. WINNIPEG JETS.
– Räkna med en lyckorusig honeymoon på den kanadensiska prärien när NHL efter 15 år återvänder till Winnipeg. Själva nyhetens behag lär generera en automatisk hausse i inledningen av säsongen. Men till slut kommer Jets, som tvingas spela kvar i Southeast-divisionen ytterligare ett år, att resa ihjäl sig.
Bloggen är säker på: Att Fyrtornet och släpvagnen, Byfuglien och Enström, blir stora publikfavoriter även i Winnipeg.
Bloggen undrar: Hade inte Bettman & co kunnat stuva om i divisionerna redan till den här säsongen?
Bloggen säger också: Hoppas Toby Orr och Johnny Oduya köpt tjocka dunjackor. Det blir JÄVLIGT kallt i Winnipeg om vintern.
VÄST
1. SAN JOSE SHARKS.
– This is the year i the Silicon Valley. Efter två raka resor till konferensfinalen har hajarna lärt sig exakt hur det ultimata bytet ska fällas, eller vad man nu säger att hajar gör med sina byten. Ja, Doug Wilson – den hårt prövade general managern – visade redan när han i somras trejdade Dany Heatly och Devin Setoguchi till Minnesota i utbyte mot Martin Havlat och Brent Burns att han förstått vad som krävs. Laget förlorade lite i rå talang i den bytesaffären, men tog – som avsett – igen det i karaktär och bäst-när-det-gäller-gener. Som de påpekade i THN nyligen: Under sina 32 slutspelsmatcher med Sharks gjorde Heatly fem mål, medan Havlat under sina senaste två slutspelsrace gjorde tolv – på 26 matcher. Med All Star-backen Burns får Sharks dessutom både ny firepower från blålinjen – och ökad kapacitet att stänga ner motståndarnas bästa forwards. Bristerna på den punkten var en verklig akilleshäl i senaste konferensfinalen mot Canucks. I ingen slutspelsserie hade bröderna Sedin lättare att utföra sina shownummer än mot San Jose. Ett annat skäl till att jag tror på hajattacker lika förödande som de som ägde rum runt Amity Island 1975 står i båset. Puck posession-specialisten Scott McLellan är en av ligans kunnigaste och mest insiktsfulla coacher och med det här finkalibrerade lagbygget kan han inte misslyckas. Det är dags nu.
Bloggen är säker på: Att Big Joe Thornton och Patrick Marleau kommer få ännu mer uträttat med Havlat vid sin sida, i synnerhet i stora matcher.
Bloggen undrar: Nä, jag undrar ingenting!
Bloggen säger också: Douglas Murray kommer inte vinna Lady Byng i år heller.
2. VANCOUVER CANUCKS.
– Tanken är att ’Nucks ska göra en Penguins. Alltså dra rätt sorts lärdomar av det brutala nederlaget i våras, återvända till finalen och vinna. En riktig målsättning förstås – men i mina ögon blir den svår att fullfölja. Laget kommer säkert vara en formidabel, framgångsrik grundserieattraktion i år också, men för de mer kritiska ögonblick som följer därefter kvarstår två stora aber. Roberto Luongo har uppenbarligen inte den mentala styrkan de stora matcherna kräver. Hans uppträdande i några av finalerna i juni var direkt hårresande. Därtill har de inget riktigt vapen när motståndare med riktigt bra stänga-ner-backar – som Boston och Nashville – bestämmer sig för att punktmarkera bort Daniel och Henrik. Ja, en andra-kedja dirigerad av den kontroversielle Ryan Kesler SKA kunna avlösa i de lägena, men som vi sett sker det inte det så ofta som det borde. Vancouver får nog dessvärre fortsätta drömma och längta och vänta.
Bloggen är säker på: Att The Sedin Show kommer blända oss i år också.
Bloggen undrar: Är inte Corey Schneider egentligen en mer pålitlig målvakt än Bobby Lou?
Bloggen säger också: Sätter Kanada in militär i centrala Vancouver om de förlorar en final till?
3. CHICAGO BLACKHAWKS.
– Under den episka resningen i serien mot Vancouver i april föddes nya Blackhawks. Det som fram till dess varit en uppsättning mästare med baksmälla, till synes inkompatibla med det dussin nya bekantskaper som av lönetakstekniska skäl ersatt nästintill halva Cup-vinnartruppen, blev i ett slag en omutlig, samspelt enhet . Den metamorfosen – utlöst av Raffi Torres ostraffade tackling i huvudet på Brent Seabrook – får sin fortsättning i år och kraftig varning utfärdas: När ett lag vars stomme består av ypperliga superstars som Jonathan Toews, Patrick Kane, Marian Hossa, Patrick Sharp, Duncan Keith och Brent Seabrook lyckas utveckla stabilitet och udd även på djupet, då kan vad som helst hända. Största hotet mot San Jose.
Bloggen är säker på: Att den hyperbegåvade Hossa orsakar fler Chelsea Dagger-spelningar än någonsin tidigare.,
Bloggen undrar: Kan det möjligen bli ett svårt andra år även för Corey Crawford?
Bloggen säger också: Lika hatad som han var under finalen för två år sedan, lika älskad kommer Hanson Brother Carcillo bli i United Center i år.
4. LA KINGS.
– Ojvoj. Det stora hockeyhoppet i La La-Land är ett annat lag som ger intryck av att vara ”ripe” för något riktigt stort. Mike Richards, som helt chockerande trejdades från Flyers, och Simon Gagne är suveräna tillskott i en trupp som redan hade en rätt komplett framtoning. Skulle backtalangerna Drew Dougthy och Jack Johnson få för sig att infria alla löften blir Kings ett mycket svårslaget powerhouse.
Bloggen är säker på: Att Anze Kopitar hamnar på medaljplats i målligan.
Bloggen undrar: Hur påverkas stämningen i laget av Drew Doughtys utdragna kontraktstjafs?
Bloggen säger också: Det finns många tråkiga gubbstruttar till tränare i NHL, men ingen straffar Terry Murray.
5. DETROIT RED WINGS.
– Alltid med i diskussionen. Lag som inkluderar Nicklas Lidström, Henrik Zetterberg, Pavel Datsyuk och Johan Franzén är liksom det. Ja, Brian Rafalski lämnar ett stort tomrum efter sig, men det viktigaste är att Lidas bestämde sig för att fortsätta. Om han slutat hade Wings brakat ihop, i alla fall psykologiskt. Mycket intressant är det också att GM Ken Holland för första gången sedan lönetaket infördes har rejält manöverutrymme och kan iscensätta en blockbuster-deal om det skulle behövas framåt våren. Förhoppningsvis kan han bärga en förstklassig keeper vad det lider. Jimmy Howard är och förblir ett frågetecken.
Bloggen är säker på: Att både Zäta och The Mule skjuter skarpt i vinter.
Bloggen undrar: Jimmy Howard?
Bloggen säger också: Varför får Zäta alltid hockeyfrilla i EA Sports?
6. NASHVILLE PREDATORS.
– Flera heart and soul-spelare har försvunnit, inklusive den förträfflige Joel Ward. Men det spelar mindre roll än det borde göra. Barry Trotz kommer som vanligt att göra sitt väloljade, disciplinerade en-för-alla-alla-för-en-kollektiv fruktansvärt tungt och jobbigt att möta . Och i kassen står ju fortfarande världens näst bäste målis. Så det blir slutspel i Dollys, Merles och Bucks hemstad i år också.
Bloggen är säker på: Att Pekka Rinne gör en Vezina-säsong.
Bloggen undrar: Kan Niclas Bergfors, som börjar bli en Anders Eriksson-aktig journeyman, hitta sig själv i Nashville?
Bloggen säger också: Håll ölen kalla på Tootsie’s. En hockeyhelg i Nashville per säsong har blivit ett måste,
7. ANAHEIM DUCKS.
– Det är som vanligt i Disneyland. De har två riktigt grymma kedjor – men därutöver är det aningen tunnsått. Därför ter det sig osannolikt att ankorna vaggar särskilt djupt in i slutspelet. Men de tar sig dit, det garanterar sextetten coach Carlyle centrerar hela verksamheten kring – Ryan Getzlaf, målkungen Corey Perry, Bobby Ryan, Teemu Selänne, Saku Koivu och Jason Blake.
Bloggen är säker på: Att The Finnish Flash aldrig blir gammal.
Bloggen undrar: Borde inte Carlyle bytas ut snart?
Bloggen säger också: George Parros kan vara ligans främste enforcer nu.
8. ST. LOUIS BLUES.
– Två ärrade veteraner som Jason Arnott och Jamie Langenbrunner kan vara precis vad som behövs för att få den här draken att lyfta igen. Talang och speed har ju funnits här tidigare, i massor, men rutinerat ledarskap är lika viktigt. Skadebenägenheten är alltjämt en källa till oro för fansen i Missouri, men kan åtminstone några fler hålla sig hela och friska än under det bisarra fjolåret ska åttondeplatsen gå att erövra.
Bloggen är säker på: Att Patrik Berglund slår igenom på bred front.
Bloggen undrar: Har Jaroslav Halak acklimatiserat sig i Missouri nu?
Bloggen säger också: Varför finns det inte fler Blues-fans i kommentatorsspåret?
9. COLORADO AVALANCHE.
– Lika illa som förra säsongen ska det inte behöva gå – den var i huvudsak en reaktion på framgångarna året innan. Sånt händer unga lag ibland. Med mer kollektiv erfarenhet, bättre målvakter och en rookie som Gabriel Landeskog, redo att slå sig in i en av de första två kedjorna direkt, bör utdelningen bli en annan. Men för att Denver ska kunna hoppas på något mer än jakt på åttondeplatsen måste GM Greg Sherman trejda till sig några klassbackar under säsongen.
Bloggen är säker på: Att Matt Duchene etablerar sig bland de stora.
Bloggen undrar: Varlamov eller Giguere? Angenäma problem med för Joe Sacco.
Bloggen säger också: Det är för jävla mäktigt att tröjnummer 21 kommer att hänga i taket i Pepsi Center.
10. CALGARY FLAMES.
– Det hade nog behövts lite nytt blod för att bryta stagnationen i det här lite trötta lägret, men Flames-ledningen hoppas att praktiskt taget samma lag som missat slutspelet två år i rad ska ta sig samman och prestera mer i år. Det kommer man att få ångra.
Bloggen är säker på: Att Mickis Backlund gör sig ett namn i år.
Bloggen undrar: Borde inte Iginla ha övertalats till en trejd ändå?
Bloggen säger också: Han kanske är på nedgång, men det finns inga coolare spelare än Mikka Kiprusoff.
11. EDMONTON OILERS.
– Oljebytet är snart fullbordat. Då kommer den här legendariska klubben att bli del av ligans yttersta elit igen. Redan i år kan vi räkna med en avsevärd kvalitetshöjning, men playoff är nog utom räckhåll för ett lag med så bristfällig backbesättning.
Bloggen är säker på: Att den blågula färsäsongskedjan med Pääjärvi, Lander och Omaark, om den får chansen också under grundserien, blir nåt att se.
Bloggen undrar: Hur mycket bränsle finns det kvar i Ryan Smyth?
Bloggen säger också: Det är bra fint att Tom Renney får fortsatt förtroende. Är det någon som ska baka talang är det den sympatiske mannen.
12. COLUMBUS BLUE JACKETS.
– Vore konkurrensen i väst bara lite mänskligare är det inte omöjligt att Jackets skulle kunna kvalificera sig för playoff en andra gång. Truppen har definitivt uppgraderats under sommaren, framförallt såtillvida att lagets ende stjärna Rick Nash äntligen förärats en anständig center i Jeff Carter. James Wisniewski är en lysande backförstärkning också. Men tyvärr, nu är konkurrensen inte mänskligare…
Bloggen är säker på: Att Rick Nash kommer att trivas med Jeff Carter.
Bloggen undrar: Det andra året får vi ge honom, men förra säsongen fanns det ingen ursäkt för Steve Masons mediokra insats. Är det här hans sista chans att visa att rookie-säsongen inte bara var en konstig fluke?
Bloggen säger också: Hoppas, för kommentatorn John J:s skull, att det går bra för stjärnan med det egenartade namnet Grant Clitsome.
13. MINNESOTA WILD.
– Som Sharks fast tvärtom. Wild har fått mer talang, men förlorat hjärta och ryggrad. Jag har också svårt att se att Dany Heatley ska kunna trivas i ett så defensivt orienterat lag. Å andra sidan verkar han inte trivas någonstans. Brent Burns kommer för övrigt att saknas djupt.
Bloggen är säker på: Att Dagny, som vi kallar Heatly i den här bloggen, får det svårt.
Bloggen undrar: Är det inte konstigt att ett så defensivt lag inte har fler backar av imponerande kaliber?
Bloggen säger också: Man kan aldrig skriva om Wilds målvaktsstjärna utan att lägga till parantesen (inte att förväxla med svensken med samma namn i Washington Capitals). Gör man det inte kommer det omedelbart ett par dussin mail om vilken idiot man är…-
14. DALLAS STARS.
– Mike Ryder, visst, en helt okej förstärkning. Men Brad Richards är oersättlig och tomrummet efter honom kommer att ta år att fylla, hur mycket hunger och ung begåvning det än råkar finnas i kulisserna. Det här kan bli ett mycket tungt år i Texas.
Bloggen är säker på: Att framförallt Loui Eriksson kommer att sakna Brad Richards nåt oerhört.
Bloggen undrar: Vad händer med den omvittnat fina stämningen i Stars omklädningsrum när Sheldon Souray, lika omvittnad troublemaker, anländer?
Bloggen säger också: Jag har gärna fel här. Är lite svag för Dallas, nämligen.
15. PHOENIX COYOTES.
– Nu går det inte längre. Hjärta räcker bara så långt, i alla fall när man tvingas släppa trotjänare som Ed Jovanovski och Ilia Bryzgalov och får ställa en reserv som Mike Smith i kassen. År av oklara ägarförhållanden och ovisshet kommer att ta ta ut sin rätt i år, tyvärr.
Bloggen är säker på: Att Ulf Samuelsson kommer att saknas mer i båset än någon har föreställt sig.
Bloggen undrar: Precis samma sak som han undrat de senaste åren. Är det sista säsongen vi ser hockey i Arizona-öknen?
Bloggen säger också: Trejda Oliver Ekman-Larsson till Detroit!
Till final: Washington och San Jose
Stanley Cup-segrare: San Jose.
Förste utmanare i öst: Boston.
Andre utmanare i öst: Pittsburgh.
Skrällvarning i öst: Tampa.
Förste utmanare i väst: Chicago.
Andre utmanare i väst: LA Kings.
Skrällvarning i väst: Nashville.
Vinner poängligan: Alexander Ovetjkin.
Vinner målligan: Alexander Ovetjkin.
Vinner assistligan: Sidney Crosby.
Årets rookie: Adam Larsson.
Årets tunga genombrott: Tyler Seguin
Svenska poängligan: Nicklas Bäckström.
Svenska målligan: Henrik Zetterberg.
Svenska assistligan: Nicklas Bäckström.
Svensk rookie: Adam Larsson
Svenskt genombrott: Victor Hedman och Erik Karlsson
* * *
Om nu någon noterar små skillnader mot det tips jag levererade i NHL-bibeln kan jag bara säga:
Guilty as charged.
Men den gjordes långt i förväg och fortsatta analyser har helt enkelt tarvat några korrigeeringar.
* * *
En era tar slut när Stealth-flygaren nu, efter garanterade påtryckningar från Tårtan, har waivat Page Six Sean Avery och det blir fortsättningsvis betydligt tråkigare att gå på Garden och kolla Rangers.
* * *
Titta, Burkie har REDAN börjat jobba med telefonerna. IU natt häntade han Steckel från Devils.
Räcker inte, kan jag säga.
* * *
Vad händer nu med Averys två krogar på Manhattan?
* * *
Det händer överhuvudtaget mycket i natt. Flyers har satt Bartulis, Walker och Fast Freddys gamle penaltry killer-partner Blair Betts på waiver också.
Betts, really? Om honom borde det bli huggsexa.
* * *
Avery är, av lätt förklarliga skäl, mest känd för sin dåliga uppfostran, men jag måste gå i polemik med Big Papa Wennerholm vad det gäller hans kvaliteter. När han var i form och hade en coach som trodde på honom – det vill säga innan Tårtan kom till New York – hade Blueshirts enorm nytta av hans energi och fart.
* * *
Canucks tog Dale Weise av Rangers på waivers under natten också. Det sved i Stealth-flygaren. Han hade planer för den killen, men eftersom han inte platsade i premiärtruppen var han tvungen att gå genom waivers och poff – så kan det gå.
* * *
Okej, smaka på det här tipset nu – och gå till motattack i kommentatorsspåret, för allt i världen. Era egna tips är också välkomna.
Jag ber att få återkomma på torsdag kväll.
Då, mina damer och herrar, är det premiär.
Magiskt.
