Tungviktsclash på Broad Street

Ja, hyrbilen tog mig alltså söderut, längs Jersey Turnpike, till The City of Brotherly Love.

Här blir det rock ’n’ roll ikväll.

Flyers och Canucks – de senaste två Stanley Cup-finalernas förlorare – går i clinch i en riktig jädra tungsviktsmatch.

Är ni med?

Det båda hoppas och tror jag; sånt här hockeygodis missar inte mina eminenta läsare.

* * *

Vet inte riktigt vad han gör, känner bara att någon kliver upp i ryggen på mig just som jag kliver in i Flyers omklädningsrum efter morgonvärmningen, men nåt är det, för när den oförbätterlige Lilja med ett brett flin kliver åt sidan skrattar både Pronger och Kimmo Timonen hånfullt.

Somliga blir aldrig äldre än tolv – och de blir inte direkt mer stillsamma för att de byter omklädningsrum.

* * *

Fint att vara tillbaka i Wells Fargo – trots Liljas practical jokes.

Senast jag var här stod jag ute på isen och försökte få en extatisk Yellbear Hjalmarsson att samla tankarna.

Det var alltså efter Stanley Cup-finalen 2010, för snart ett och halvt år sedan. Varför jag inte kom hit en enda gång ifjol förstår jag inte, för den här flashiga lyx-inrättningen, med sin behagliga spa-känsla, är en av de verkliga Biffen-favoriterna i ligan.

* * *

Pronger ser förresten ut som han just kommit tillbaka från ett års tjänstgöring i Irak, med både knän och ryggslut invirade i saftiga isinpackningar.

Så han ska fan inte skratta åt mig.

* * *

Blott en handfull spelare orkar ta sig ut på isen under Canucks morgonvärmning, men en av de är något oväntat Henke Sedin.

Etablerade poängkungar och lagkaptener brukar väl kunna ta sig friheter när det är såna optional-övningar.

– Jo, men jag fick en lårkaka i matchen och vilade från träningen igår. Så jag ville komma igång. Så roligt tycker jag inte att det är att träna!

Nej, kunde tro det.

* * *

Det är Flyers hemmapremiär det här och kungligt tryck är att vänta i lyxhallen.

Men inte bara därför.

De andra lagen i den här passionerade sportstaden har fått avsevärd frustration att ackumulerats i supporterleden. Phillies åkte, till allmän chock, ur baseboll-slutspelet på en gång, fotbollslaget Eagles är så dåligt att reportrarna i Enquirer kaskadspyr över spalterna och 76ers spelar ju inte alls.

Så alla sätter nu sitt hopp till Flyers, som har ett så kittlande lag och börjat säsongen så bra.

Så – ramalama ikväll.

* * *

Som alla andra frågar jag Henke om canuckerna siktar på revansch för finalförlusten, men det är såklart bara krokat.

– Visst, vi vill ha revansch, svarar han, men det är så otroligt långt till slutspelet att vi inte ens tänker på det. Nu är siktet inställt på att hitta vårt spel igen. Det har inte sett alltför bra ut i de första matcherna.

Ikväll kan vara ett lämpligt tillfälle, tycker vi som tagit oss hit.

* * *

Det regnar i Philly idag och apropå det vill jag ha sagt att den som går till hyrbilsfirman och får en kärra med dåliga vindrutetorkare inte känner sig mer nöjd än en coach som slänger in en spelare som glömt att slipa grillorna senaste veckan.

* * *

Saknaden efter Nyllet består, visar det sig under en liten tet-a-tet med självaste Jagr.

Men tills vidare får Claude Giroux duga som radarpartner.

– Ja, jag gillar verkligen att spela med honom. Vid sidan av Patrick Kane och Sidney Crosby är han bäst i ligan på öppen is, slår den tjeckiske superstjärnan fast.

När någon svarar ”Kane? Really?” blir han alldeles häpen?

– Va, är det nån som inte gillar Kane? Såg du OS-finalen? Han var bäst på planen då. Man, Kane…du måste gilla honom, annars är du inte klok, hojtar han och fyrar av sitt rätt så oemotståndliga leende.

* * *
Råkar hamna på samma hotell som Canucks – ett inte helt dåligt ett, om vi säger så – och finner mig plötsligt stående, ensam, i hissen med Bobby Lou Luongo.

Jag är då rätt glad att han inte kan svenska, inte vet vem jag är och således inte har en aning om vad jag skrivit de senaste veckorna.

Stämningen hade kunnat bli lite tryckt i så fall.

* * *

Det kan mycket väl vara vårens finalpar det här, kom inte och säg något annat.

* * *

Lilja och Micke Samuelsson var best buddies under tiden i Detroit, så igår kväll var det hjärtligt reunion.

Samme var hemma i familjen Liljas hyrda jättevilla strax utanför stan och åt hemlagat.

– Det var otroligt gott!

Säger Lilja…

* * *

Ser Manny Malhotra i hotellhissen också, men i övrigt försöker jag hålla mig undan.

Man framstår lätt som groupie om ränner efter spelarna till och med på hotellen och sån är inte jag, det trodde ni väl ändå inte…?

* * *
Apropå Samme Samuelsson ska det bli roligt att träffa honom och prata lite om vad Leksand gjorde mot Södertälje ikväll.

Nästan lika roligt som det ska bli att prata med Marco Polo-Persson – SSK-fan i lika hög grad som Bruins-dito – om samma ämne.

7-2, baby, 7-2!

* * *

Jag trodde det var ett skämt när jag först såg det i kommentatorsspåret, men det är alltså så att Blair Betts – Fast Freddy Shoestrings gamle sidekick – blev ”reklamerad” av Montreal och tillbakaskickad hit till Philly.

Läkarna där uppe hittade något som de inte gillade i hans knä och då ogiltigförklarades trejden.

Nu sitter Betts här och vet varken ut eller in.

– Situationen är lite konstig, kommenterar Flyers-coachen Laviolette.

Det kan man lugnt säga.

* * *

Åh, har fått pressläktarplats på raden nedanför den provisoriska kommentatorshytt där jag under den där sista finalmatchen 2010 satt med i Niklas Holmgrens och Calle Johanssons Viasat-sändning.

Man kan bli nostalgisk för mindre.

Så roligt ska vi dock inte ha den här gången.

Nu är jag omgiven av tjecker, upphetsade över att få se sin största stjärna göra sin första hemmamatch som Flyer.

Ja, de ser nästan lika tagna ut som den samling blågula murvlar som satt i Nationwide Arena i Columbus när Foppa comebackade förra säsongen.

Hoppas de här får följa sin hjälte LITE längre.

* * *

Det känns som att Briere – också känd som Brieosten i det här forumet – kommer att ha en stor afton. Vet inte riktigt vad jag fått det ifrån, men det var nåt med blicken efter morgonvärmningen.

* * *

Och som det ser ut just nu kan man undra om nånsin mer får ha Viasats Glimmer Twins med sig på några NHL-matcher.

Det där avtalet tycks dröja och jag är ledsen, Dan, men vi HAR skrivit om det och inget mer har hänt för det.

Jag tycker de ska hissa lädret och börja visa matcherna. Det är NHL, goddammit.

* * *

– Vad har du Eken då, undrar Lilja lätt oroligt.

Jag finns, kort sagt, inte utan min sidekick.

* * *

Måste dessvärre meddela att den beramade spa-känslan förtas något av att det, helt oväntat, är så kallt i Wells Fargo ikväll att man skulle kunna frysa in nyfångad öring i bänkraderna.

Ska det vara så, är det nån jäkla vintersport vi håller på med, va?

* * *

Lite konstigt är det att se Flyers utan Hanson Brother Carcillo. Det känns som när de tuffaste klasskamraterna plötsligt skickades till OBS-kliniken. Allt är lite för snällt och menlöst.

* * *

Hallen är helt tom när jag, två timmar före första nedsläpp, slår ner min stora gamla röv på platsen nedanför The Holmgren-Johanson-hytt, men plötsligt genomför speakern ett soundcheck.

– Oh, it’s too fucking loud, säger han.

Så låter det minsann inte med folk på läktarna.

* * *

Ni är roliga ni, som tycker att jag ska åka och tvärs så fort jag lämnat 212-områet. Keep your shirts on – i synnerhet du , Yellbear for President. Säsongen är långkalsong. Imorrn styr vi hem mot Adam Larsson-land igen.

* * *

Henrik och Daniel borde värma utan hjälm. Är man så bra ska man det, helt enkelt.

* * *

Ja, ni som kollar andra matcher ser väl till att rapportera utförligt om Landeskogs äventyr?

Columbus borde vara något lättare att tas med än Detroit och Boston.

* * *

Det står några stycken i blå tröjor vid spelargången, men that’s it. Jag tror aldrig jag sett Canucks med ett mer blygsamt bortafölje. Är det för tidigt på säsongen för så långa resor kanske?

* * *

Det känns lite elektriskt redan under värmningen, så för fan.

Det här kan bli riktigt sevärt.

Nu ska jag fylla – eller philla – bröstkorgen med kaffe.

Sen kör vi.

Häng med.