Sid the Kid i The wooooorld’s most famous arena, del 5 – The End

NY Rangers – Pittsburgh 4-3 (Slut)

* * *

Nu får man passa sig så man inte blir bortskämd här.

Det här var andra kanonmatchen på raken på Garden och igen; under de sex år jag suttit i the woooorld¨s most famous och blängt på Rangers kan antalet dubbelgivar av den strålande sortens räknas på en gammal slaktares fingrar.

Risken är uppenbar att det blir en svår letdown när nåt Florida eller Winnipeg kommer hit och ska tråka.

Men låt oss för bövelen inte tänka på det, låt oss vara chockartat glada över att det är så här det ser

* * *

Ledsen att det här sista inlägget tog sån skandalöst lång tid att få publicerat, men vissa kvällar måste den som ska leverera NHL-texter till en svensk rikstidning jobba som en slav på bomullsfälten i Mississippi på 1830-talet..

Se sportbladet.se för exempel denna morgon.

* * *

Nej, det är inte Calle Johansson som blir assisterande åt polaren Hunter, riktigt så roligt ska vi inte få ha. Det är, bekräftar Washington Post, Jim Johnson.

* * *

Henke kom i tid till dagens match, kan vi meddela.

Förbannad blev han ändå, på Sopranos-karaktären Vitale.

– Han var på mig tre gånger på några sekunder. Så det brann  till. Men det var dumt, en målvakt ska inte ta såna utvisningar, säger han.

Ah, när det nu ändå slutade så bra kan herr kung gott vara stolt över att han markerade att det får finnas gränser.

* * *

Nå, ni såg ju till sist hur intresserade domarna var att av gynna Pittsburgh.

Det där är bara snicksnack, dom dömer efter bästa förmåga och försöker inte gynna någon, såklart.

För övrigt:

Ska man klaga på nåt hos hemmalaget en sån här gloriös kväll är det väl det rent bisarra att dom får så lite uträttat i två raka fem-mot-tre-lägen.

 * * *

Han har spelat, what, fem matcher – och stod trots allt för två assist ikväll.

Ändå är de som bevakar Sid The Kid så dryga att de efteråt måste fråga om han har kört in i väggen.

– Nej, så känns det inte, svarar han tålmodigt.

Själv hade jag bett vederbörande att gå och fucka sig själv.

* * *

Hagge Hagelin alltså…jag kan inte riktigt komma över hur oblygt och oförväget och coolt han går in och spelar i de här matcherna.

– Jag har spelat likadant i hela mitt liv, säger han matter-of-factly, som om det bara därför vore den enklaste saken att göra likadant i världens bästa liga.

* * *

Mitt tips är att det är en Asham med mycket oförlöst vrede som får gå och lägga sig hemma

Verkligen synd att det inte var ojämnare på slutet…

* * *

Om ni hörde mina bandupptagningar från efter-matchen-intervjuer med Henke skulle ni undra varför jag lagt ett soundtrack med dånande techno till hans svar.

Det har jag emellertid inte

Det råkar bara vara så att de placerat Henke alldeles intill dörren till det gym där spelarna relaxar efteråt och i det kör dom dunka-dunka så det rister i väggarna.

Att PR-Brendan försöker hålla dörrarna stängda hjälper inte, det kommer ständigt nån materialare eller nån Sean Avery och öppnar dom igen och där får vi stå med händerna kupade runt öronen för att höra vad Lundqvist har att säga om sina handgemäng.

* * *

Nej, hörrni, godnatt och tack för den här fina kvällen.

I morgon hålls, äntligen, en stor memorial för Elaine på en teater på, så det blir hockeyfri onsdag för Biffen.

Men på torsdag rockar vi igen.