Thanksgiving Showdown i Boston, del 2
Boston – Detroit 0-1 (Period 1)
* * *
Nä, här är det sannerligen ingen som ätit för mycket thanksgiving-kalkon.
Det är en riktigt bra match mellan två lag som definitivt vill dansa.
Bruins har mest av spelet och skapar flest chanser, men Howard spelar riktigt bra och rätt vad det är kontrar Filppula, formidabelt framspelad av Zäta, in periodens enda mål.
Det blir garanterat åka av även i fortsättningen.
* * *
Även om inte visste skulle det vara lätt att räkna ut att det är ett bra lag med stora framgångar som håller till i den här hallen.
Så här glad, positiv och optimistisk stämningar är det inte annars – i synnerhet inte klockan ett på eftermiddagen en klämdag.
Det är bara marginellt svalare än under finalmatcherna.
* * *
Wings är bra i penalty kill, särskilt här på slutet, men please – att at utvisningar mot Bruins är rekommendabelt än att bada i hajvatten med näsblod.
* * *
Jeus, du har alldeles rätt, det är klar All Star-klass på Zätas framspelning vid det målet.
* * *
Motståndarna håller förstås en jävla koll på honom, men ändå: Jag kan ibland tycka att Chara borde utnyttja sitt helvetiska skott lite oftare.
* * *
Howard tänker tydligen inte alls bjuda på några Black Friday-rabatter.
Tvärtom rånar han ju Horton i första PP:t.
Hur gick det till?
* * *
Det säger något om Bruins självförtroende att de vilar världens bäste målis när de går upp mot The Big Red Machine.
Men inte mig emot.
Jag gillar Tuuka Rask.
Om inte annat så för att det är ett jävla tufft namn.
Kolla själv:
Tuukka Rask!
Ojvoj.
* * *
Måns, du kan inte påstå att det är för LITE Rangers i den här bloggen. Kritiken brukar vara den rakt motsatta – och imorrn är vi tillbaka på Garden.
* * *
Den dansade Stig Helmer-supportern är här även en sån här match; inte bara när det är final.
Nåt för Capstronauten i Washington att tänka på, tycker jag.
* * *
TD Garden-nätet är verkligen BS. Jag förlitar mig nu helt på min egen G4-platta.
* * *
Vad sa jag om tiden?
Ett blev snarare halv två.
NHL-matcher är som rockkonserter när NBC blandar sig i.
* * *
Delade meningar om Rancourt i kommentatorsspåret, noterar vi. Jag håller dock med både Forthino och Hugosson. Han sjunger illa, men han har gjort det sen 1981 och det är ändå rätt mäktigt.
* * *
Annars är det deprimerande segt i kommentatorsspåret. Kom igen nu, den här tiden på kvällen kollar cheferna vad som händer…
* * *
Tommy, Chara har ju inga skridskor på sig när man möter honom off ice, men ja, han är pretty fucking monstruös även till vardags.
Och Hälsing, jag har verkligen aldrig påstått att jag är reslig – jag har dubbelhaka och boxarnäsa, det är det enda jag sagt – och jag kommer inte att mäta mig med Big Z, nej.
* * *
Ha ha, Hugosson, det är ju grymt – en taxichaffis i Vegas som dejtat Charas mamma!
Berätta mer!
* * *
1-0 mot Boston är förstås ingenting – de har vid åtskilliga tillfällen under den här sviten vänt underläge och vunnit, senast mot ett revanschlystet Buffalo.
Så en synnerligen spännande fortsättning följer.
Själv säger jag hej om en period till.