Pantrar på Broadway, del 3

NY Rangers – Florida 6-1 (Period 2)

* * *

Amazing, this shit.

Det är fortfarande inga större fel på Panthers (well…), men de blir likafullt utspelade av Rangers.

För det är ett in i helvete bra hockeylag som bor i Madison Square Garden den här säsongen.

Jag har inte sett dem så här bra sedan min första säsong i New York, precis efterlockouten,  när Jagr och Nyllet stod för bästa showen på Broadway – och inte ens då var så här stabila i defensiven.

Som sagt, amazing.

* * *

Nu hade Panthers blivit fullt lag, men Stepans excellenta solouppvisning började i numerärt underläge, det också.

Tårtan kanske borde satsa på att ha fyra killar på isen även när han inte måste.

* * *

Jo, på en punkt är Panthers en stor besvikelse. De skulle ju ha ett sånt mördande powerplay. Det har vi inte sett mycket av. Fast det kan förstås bero på att de inte möter så här bra penalty kill-enheter varje dag.

* * *

Ja, miste – Dogge är tyvärr uppsatt som långtidsskadad.

Därmed har hajarna inget riktig tryck i bettet.

* * *

Fast Gudibrallasson låter sig snurras upp lite väl enkelt vid Stepans mål, det ska man ju inte förneka.

* * *
Magnus, jag tycker att Woywitka ska flytta på sig när Sauer kommer tillbaka – men jag vet inte om jag tror på det.

Tårtan är lite konstig när det gäller backarna ibland.

* * *

Ja, Stepan leker väl lite med elden när han gör en pilbåge-gest efter kalasbaljan, men när Lecavalier inte är här verkar det som att vi faktiskt får ha lite kul.

* * *

Jag håller med:

In med Markan!

* * *

Roligast med fajten mellan Prusten och Barch – som Barch, vad än Garden-publiken än tycker, vinner – är inte fajten i sig, eftersom såna efter avslöjandena i NYT om Boogaard inte känns så roliga alls.

Det är det faktum att de jumbotronansvariga slänger in Seinfeld-sekvensen när Frank Costanza – Georges obetalbare pappa – skriker ”You want a piece of me?”.

* * *

Varpu, som varit med och dansat avsevärt längre än yours truly och faktiskt satt här inne den mytomspunna Stanley Cup-kvällen i juni 1994, utbrister plötsligt:

– Den här upplagan av Rangers börjar påminna mig om den jag såg säsongen 1993-94.

Ojvoj.

* * *

Gudibrallanson tycker jag själv är ett ganska roligt smeknamn.

* * *

Till och med Eminger – som jag, på bästa Robban Broberg-humöret, hela tiden tänker på som Ämm-Inger, med svenskt uttal på Inger – gör mål.

Då vet man att det är en gloriös kväll.

* * *

Uppe ur gruvan för den här gången, riktigt utsövd för första gången på en vecka, inga sena matcher på programmet resten av kvällen och inget särskilt att stå i imorgon…jo, den här festen kan nog bli firad ute på byn ikväll.

En saftig drajja, en saftig biff (no pun intended)  och sen några bira vid lämplig bardisk…ah.

Innan dess kommer dock slutrapport från slakten på Garden.