The Strålman Premiär på Garden

Okej, nu är Biffen uppe ur gruvan.

Åtminstone tillfälligtvis.

Är Tampa på Garden måste man ju helt enkelt ta ett break, hänga av sig redskapen, toka soten ur ansiktet och knalla ut i solen.

Walk with me, please.

* * *

Precis som väntat fick Saurkraut-mannen diagnosen hjärnskakning efter Phaneufs monsterpropp i måndags och det betyder att Anton Strålman får göra sin Garden-debut med Rangers ikväll.

Vi får alltså avnjuta tre blågula blåskjortor (hm…) i den här matchen.

Det har inte hänt sen Markus Näslund var här med Henke och Fast Freddy Shoestring.

Bloggen gnuggar sina valkiga i oförblommerad förtjusning.

* * *

Passerar som vanligt Herald Square och Macy’s på vägen och den här tiden på året, tre veckor före jul, är det som att passera frontlinjen i slaget om Stalingrad.

Tänk er Drottninggatan sista helgen innan dopparedan, multiplicera med hundra, krydda med en skopa Vattenfestival, en hink fotbollsderby i Solna och ett par nävar Kiviks marknad.

Chockerande, faktiskt.

* * *

Strålman kommer att få spela powerplay också, meddelar Tårtan på ett osedvanligt uppsluppet pre game-möte med de murvlar han håller ungefär lika högt som Hardy Nilsson håller kollegorna hemma i Stockholm.

Själv hoppas Anton att han kommer känna sig mer bekväm än under de där tio minuterna han fick borta mot Florida för någon vecka sedan.

– Då kändes det inte riktigt bra, måste jag erkänna. Nu har jag hunnit träna mer och är förhoppningsvis inne i tempot på ett annat sätt, säger han.

Ja, jag har en stark känsla av att det blir succé. Strålle kommer göra mål, faktiskt.

* * *

Kör den feta Erland Josephson-stajlen ikväll också, men har bytt den svarta manchester-kavajen mot en brun mocka-dito.

Därmed har ett visst drag av Rolf Lassgård liksom smugit sig in i mixen också.

* * *

Tampa har haft det tungt på slutet.

Ja, så går det när man skickar iväg borlängegrabbar.

Ritola hade behövts nu.

* * *

Rangers, impregnerat i det som här borta kallas corporate culture, har förbjudit alla spelare och ledare att uttala sig om New York Times avslöjande att Derek Boogaard led av allvarliga hjärnskador, sannolikt till följd av alla smäller han fått i huvudet under sina slagsmål.

– Jag har definitivt åsikter i ämnet, men jag har blivit tillsagd att inte prata, säger exempelvis Avery till Times.

Tragedin, och det skandalösa i att de här slagsmåle bara ska fortgå utan någons om helst utvärdering, tigs alltså ihjäl.

The show must go on.

* * *

Springer in i Vigge när jag sådär en och en halv timme före matchstart genomför den promenad i omklädningsrumskorridorerna som börjar bli en trevlig tradition i det nya Garden.

Han har blått underställ och keps på huvudet och håller på och fixar med två klubbor.

– Ska du liveblogga ikväll, frågar han entusiastiskt.

Det ska jag.

– Vad bra, fortsätter han,  hälsa till bloggen.

Det är alltså er han hälsar till, så nu vet ni vem ni ska hålla en extra tumnagel för ikväll.

* * *

Det var en upplyftande glimt av vintage Ovie vi såg vid 2-3-målet i Scotiabank Place igår (ja, vi hade tv:n på nere i gruvan…).

Han tog alltså pucken i egen zon, störtade upp längs vänsterkanten, rundade Craig Anderson, fortsatte uppåt i banan med en Ottawa-back på ryggen, tvärbromsade, vände på nytt, gjorde en liten skottfint och prickade in den i nätet.

Rena Nisse Nilsson, ju.

* * *

Går som en annan Eken hit utan att ha ätit på hela dagen och måste således låta mig utfordras i kantinan på våningen under pressrummet.

Och nu sitter jag här och undrar hur man kan få en till synes trevlig panerad kavlstek att smaka gummistövel.

Ännu mer undrar jag hur Eken alltid kan äta här med sån iver.

* * *

Wall Street Journal, av alla tidningar, har en underbar liten stänkare om Hagelin idag.

Det visar sig att han var ett slags kulthjälte på sitt college uppe i Michigan och hade fans som under matcherna satt på läktarna och hojtade ramsor inspirerade av The Swedish Chef i Mupparna.

– Bork! Bork! Bork!, löd tydligen den populäraste.

Sensationella uppgifter.

* * *

Martin St. Louis hade kunnat spela in 500:e raka match, men i enlighet med lagen om alltings jävlighet fick han en puck i ansiktet mot Islanders i förrgår och tvingas vila för första gången på flera år.

* * *

Hagges kultstatus där uppe byggde, förklarar Wall Street Journal vidare, bland annat på att han hade kondition och speed tränare och spelare aldrig hade sett maken till.

– Våra spelare fick springa upp och ner för trapporna på fotbollsstadion i timmar: Det var verkligen stenhårt. Vi hade killar som spydde och svimmade. Men Carl förlorade inte ett enda race uppför de där trapporna på fyra år, berättar tränaren Red Berenson.

* * *

Salo-effekten dröjer i Leksand, host host…

* * *

Rangers vann NHL 12-varianten av den här matchen med 4-1 igår kväll.

Broadway Brad gjorde två mål och Eminger ett och sen satte Duby Duby Doo fyran i tom kasse.

Tampas tröstmål var det Downie som tryckte in, men det målet borde varit underkänt för ruff på Henke och jag skrek ganska högljutt åt domarjäveln.

* * *

Det låter som att Samme kan komma att spela Panthers bortamatch mot Bruins ikväll och sen, förhoppningsvis, är med här i Garden på söndag.

I så fall kan man konstatera att julen kom tidigt 2011.

Samme är en stor, stor Biffen-hjäte.

* * *

Rangers Winter Classic-tröja, såld i ett stånd precis utanför pressrummet, är så jävla snygg att jag överväger att köpa en.

Riktigt när jag skulle bära den är oklart, jag är ju en opartisk (well…) och objektiv (nåja…) representant för tredje statsmakten, men jag kanske sova den.

Sånt gillar väl tjejer, Julia och Åsa?

* * *

Tycker jag hör namnet Wolski i pressrummet hela tiden. Men han ska väl inte spela? Han SKA inte spela på den här nivån. Han ska sitta i Hartford och läsa Courant.

* * *

Åh, det hade jag ju glömt. Vigge värmer utan hjälm. Många extrapoäng i bloggen där,

* * *

Varpu är inte här ikväll heller.

– Väntar till Bergeheim kommer på söndag, meddelas det.

Mer finländare i fler lag, tack.

* * *

Det är inte bara Strålman som debuterar på Garden ikväll.

Vi har långvarige och klassiske kommentaorsspårsstammisen Granvista på plats nånstans här inne också.

Hela New York is honored by his presence.

* * *

Nä, nu tar vi och släpper pucken, va?

Låt det bli entertainment.

Vi hörs i pausera, tänkte jag.