Torsdagkväll i korresoffan, del 4 – The End

Ber om ursäkt för att detta sista inlägg dröjt, men HBO körde första 24/7-episoden i repris vid midnatt och jag var fan tvungen att kolla en gång till.

Intrycket stärktes:

Ryan Callahans 95-åriga mormor är en av årets tv-stjärnor.

* * *

Nu jävlar.

Immortals MC – Borlänges svar på Sons of Anarchy – dyker upp i kommentatorsspåret efter besök i Jobing.Com Arena ute i det varma Phoenix.

Större än så blir det ju inte.

* * *

Man får tacka Shea Weber för att jag sparade några dollar på telefonräkningen ikväll.

Med två mål inom loppet av några få minuter i slutet – varav ett på en rent löjeväckande studs precis framför stackars Howard – vände han ensam underläget till 4-3-seger.

Så kan det gå.

* * *

Nu sjunker vi långsamt ner mot bottnen, men sedan – om bara sex dagar – vänder det och blir, långsamt ljusare, igen.

Det är vad jag kallar lycka.

* * *

Apropå snöpliga mål:

Det Alex Steen gjorde på Henke, genom att tackla Girardi så puckfan flög i en båge över Henke och via hans ryggslut ramlade in i nätet, hör till de mer egenartade jag sett.

* * *

Imorrn ska jag ut till Newark och hämta mamma Biffen, på besök över julhelgen.

Så nu vet ni:

När vi återkommer med ny korresoffan-fest på lördag är det Bjurman till med och rapporter.