Småirriterad finalrepris i Beantown, del 2

Det är en riktigt jumpin kanonmatch som pågår i Boston.

Tvillingarna gruffar, Lucic får matchstraff efter att ha hoppar in från båset under ett rallarslagsmål, det smäller i sarger precis hela tiden, efterslängar utdelas, trashtalk följer på varje avblåsning och alla slåss tidvis med alla.

Men mellan varven spelas det härligt desperat hockey i concorde-tempo också. Det här är en batalj båda lagen vill vinna på ett sätta de inte velat nånting sedan i juni.

1-1 so far, efter mål av Kesler – i fem-mot-tre-läge – och Marchand.

* * *

Corey Schneider i kassen.

Den hade man kunnat sätta några årslöner på.

Luongo kommer sannolikt aldrig mer att utsätta sig för förnedringen det för all framtid torde innebära att spela bortamatcher mot Bruins..

* * *

Joel, jag vet inte – Bostons powerplay är ett mysterium.

Men de verkar ju klara sig rätt bra ändå.

* * *

Under finalen i somras var  TD Garden som bekant ett regelrätt house of horrors för hela Vancouver och i det perspektivet får förstaperioden idag ses som ett inspirerande kliv framåt.

Så här nära var de aldrig Bruins under de tre matcherna när allt stod på spel…

* * *

Vi har Flyers-Senators på eftermiddagsmenyn också.

1-0 efter en dryg period.

De som tittar får gärna rapportera.

* * *

Nu blir det ännu värre i Boston. Andraperioderna är alltid värst i såna här emotionella slag.