Den stora festen fortsätter, del 2

NY Rangers – New Jersey 0-1
* * *
Ja, det tar alltså två sekunder.
Sedan utbryter två slagsmål – samtidigt.
En sån dubbelmacka kan jag inte erinra mig att jag nånsin sett, men därmed är tonen för efterfesten i sanning satt.
Det är dock gästerna från Springsteen-land som ser ut vara hungrigast på party.
De första tio har de 9-1 i skott och kör faktiskt över serieledarna. De vinner närkamper, äger pucken hela tiden och trycker tidvis på som det vore powerplay fast det inte är det.
Såsmåningom lyckas hemmalaget dock ta sig samman och på slutet är det bara en Marty som med några häpnadsväckande spagatnummer förhindrar kvittering.
Fortsätter det likadant kan det här bli en eftersittning av samma kaliber som de som brukade utspelas på hotell Hulingen i Hultsfred förr om åren.
* * *
Nej, Kometen – i takt med att framgångarna har dom där Avery-ramsorna tystnat.
Men återkom om dom börjar förlora…
* * *
Att ett lag som ligger där Rangers ligger kan ha ett så valium-medicinerat powerplay är bra underligt.
* * *
”Vezina”, avsiktliga jinxar funkar inte – så enkel är inte världen.
* * *
Det är färre Devils-fans på läktarna än det brukar vara, men dom som är här hörs – och blir grundligt utbuade så fort de luftar sin glädje över hur det ser ut på isen.
Derby…alltid skoj det.
* * *
Inga Giants-hjältar i jumbotronen ännu, men väl Darryl från Run DMC.
Får duga så länge.
* * *
Jag förstår inte att alla, med Tårtan helt oväntat i spetsen, är så förtjusta i den här Bickel – givetvis i utvisningsbåset när Devils tar ledningen.
 Fan, han är ju lika vårdslös som en gammal Mudhoney-singel – fast inte tillnärmelsevis lika bra.
* * *
Det är bara Eken som mitt under brinnande derby helt opåkallat håller ett anförande om att legendariska stekhuset Smith & Wollenky’s måste bojkottas.
– Jag får aldrig lätt temperatur på köttet, säger han och ser ut som andra på såna här evenemang brukar se ut när favoritspelare blivit utsatta för en grov spearing.
* * *
Det har du rätt i, Virror. Den där 0-0-matchen var verkligen helt fantastisk. Tack för påminnelsen.
* * *
Självförtroendet lyser om Kovy och när det gör det är han lätt en av världens bästa.
* * *
Fifthymagpipes, vi har väldigt roligt åt ditt lysande förslag om att ackrediteringen ska hissas i taket när ”karriären” är över.
Eken kan se hur jag står på isen och med tårar rinnande för kinderna och ser hur den lilla plastbiten sakta glider upp mot takåsarna.
Sedan håller jag, med darr på rösten, ett tal om hur det var ”you fans who inspired me”, ha ha.
* * *
Efter de där akrobatiska övningarna på slutet är chansen att vi ska få se Hedbä ikväll rätt små, misstänker jag.
* * *
Nej, nu rotar vi fram de tunga punkhitsen i skivsamlingen och låter efterfesten spåra ur på allvar, eller hur?