Sista natten med – just det här – gänget, del 5 – The End

NY Rangers – Buffalo 3-2  (Slut. övertid)
* * *
För första gången någonsin – typ – har Kung Henrik hunnit försvinna ur omklädningsrummet innan media kommer instövlande.
Brooksie gör en var-kan-svensken-ha-tagit-vägen-grimas i min riktning och jag kan inte låta bli att svara:
– Han kanske fått besked att han är trejdad till Columbus…
Det tycker Post-krönikören är mycket roligt, han skrattar gott. Tanken är helt enkelt för absurd. Men med Stealth-flygaren vet man aldrig, han kan ha gått och blivit helt tokig…
Ett sms lite senare vidimerar dock att vi inte har något att oroa oss för.
Henrik Lundqvist tillhör New York Rangers även i fortsättningen.
* * *
Det blev ju lite roligare att titta under slutperioden, thank god.
Framförallt gjorde Rangers mål av en sort dom vanligtvis bara gör när jag spelar dom på Playstation.
Både Gabby Gabby Heys inskärning, inklusive Del Zottos passning,  och Dirty Harry Callahans Kenta-fint vid avgörandet var sällan sedda läckerheter.
* * *
Islanders-Björn, ha ha, jag förstår att livet har varit tufft de senaste åren – och hade inga avsikter att strö extra cayennepeppar i såren.
Vad gäller din fråga, well…som jag sa åt Bäckis här om helgen: Man har ju sett lag dominera i grundserien förr bara för att sedan, host host, få det lite kämpigt i playoff. Det är två olika grenar och huruvida Rangers verkligen är rustat för slutspelskrig törs jag inte ha några tvärsäkra åsikter om.
Vad man kan vara helt säker på är att de som kommer underifrån och säkrar sina slutspelsplatser i sista stund alltid, alltid är farliga för de som legat och skvalpat på förstaplatsen i flera månader.
Och just Islanders vore i ett sånt scenario en skräckmotståndare för Blueshirts, misstänker jag.
* * *
In med Robert Frestadius!
* * *
Frågan om Dustin Brown är om han med sitt hat trick ville visa att han inte alls ska trejdas från LA – eller ville visa upp sig för tänkbara intressenter?
* * *
Jaså, det var Modos klubbledning som satt och stojade på kortsidan.
Meddelas kan att de var skötsamma och fina, Macke och Foppa kan känna sig helt lugna.
* * *
Nu väntar två riktigt roliga dygn här.
Händer nåt spektakulärt redan i morgon är det inte omöjligt att jag kastar in ett inlägg.
Annars hörs vi, pigga och krya och förväntansfulla, när racet går på måndag morgon.