En lång, underbar hockeysöndag, del 10

Vancouver – LA Kings 1-0 (Period 1)
* * *
Henrik till Daniel, Daniel till Henrik och – mål.
The Sedin Show går i slutspelet igen.
Det är ju faktiskt enormt vilken skillnad det är på Canucks utan Danne och med Danne.
Det här tar dom nu – ikväll i alla fall
* * *
Första matchen började till och med tolv min tid, Toko – eller skulle ha börjar, kanske man ska säga när 25-minutersförseningar blivit standard.
Svaret är att jag varit till sopnedkastet en gång, men det har jag ju här på 48:e våningen, så man kan inte säga att jag varit ute.
Sådant är slutspelet…
* * *
Men varför inte Henke hoppa upp och göra chest-bump med brorsan bakom kassen efter målet?
Såg lite taskigt ut att Daniel fick hoppa helt själv.
* * *
Eken är i Rogers Arena, kan bloggen härmed avslöja.
Han har inget särskilt att säga om hockeyn, men meddelar att maten i pressrummet – vällagad kyckling – var god.
Hoppas de bunkrat upp med mycket…
* * *
Utvisningar är inte bara av ondo. Får man, som Nucks, börja matchen med att döda två kan de lyfta hela laget.
* * *
Men ser Kings inte lika avvaktande ut, lite tagna av att Canucks –framförallt efter 1-0-målet – kör som bara fan.
De måste krama fram lite desperation nu.
* * *
Hallå Boman, varför skulle jag vilja att Berglund ringer på dörren? Jag tycker han ska fortsätta spela slutspelshockey istället för att ränna hemma hos mig. Han är väldigt bra på det.
* * *
Vad jag kunde se försökte The Three Stooges inte reta upp en enda king.
Det var en liten besvikelse.
* * *
Kaffe på, det börjar bli lite sömnigt här, känner jag.