Game 7-klassiker i Beantown, del 6 – The End

Boston – Washington 1-2 (Slut – övertid)
* * *
Stanley Cup-mästaren 2012 kommer alltså att heta New York Rangers, St. Louis Blues, Nashville Predators, Philadelphia Flyers, New Jersey Devils, Phoenix Coyotes, Los Angeles Kings, Florida Panthers, Washington Capitals eller Ottawa Senators (och jag tog dom i seedad ordning så ni behöver inte försöka läsa in något i den listan…).
The times they are-a-changing, som den störste konstaterade.
* * *
– Det finns inget större än att vinna på övertid i en Game 7, säger Hunter på sin presskonferens och försöker låta bli att ställa sig upp och slita av skjortan av glädje.
I sanning.
Och jag tycker Capitals förtjänat det.
De genomförde sin tveklöst bästa slutspelsserie under Ovie/Bäckis-eran och gjorde exakt som de skulle mot Juliens blytunga maskin.
Imponerande.
* * *
Den där listan i början betyder alltså att de senaste sju mästarna – Bruins, Blackhawks, Penguins, Red Wings, Ducks, Hurricanes och Lightning – är borta, några dessutom sen länge.
Igen – Dylan visste vad han talade om.
* * *
Vilka eminenta läsare vi har i den här bloggen.
Bruins-fansen är krossade och knäckta, men en efter en dunkar ni – Kyrre, Zornie, Sir King Kenny och inte minst den förträfflige Storbjörn – in classy, civiliserade kommentarer.
Jag är hedrad.
* * *
Vad var det Tim Thomas stannade och pratade med Bäckis om så länge under the handshake?
– Han bad om ursäkt för alla klubbor i mitt ansikte i andra matchen. Så han var medveten om det, men inte NHL…he he, fnissar Valbo’s finest och fortsätter…
– Jag uppskattade det verkligen, otroligt rakryggat av honom. Han har klass.
Ja, det har man ju haft på känn – trots den där egenartade fäblessen för Glenn Beck.
* * *
Det är kanske inget perspektiv som får er att slå kullerbyttor, men jag jublar över att det härmed är klart att vi får se svenskar i finalen.
För det betyder att jag kommer vara på plats, no matter what.
Ute i väst har vi förvisso fortfarande det helt svensklösa Kings, men öst-laget kommer att ha blågula inslag, vilket det än blir.
Kanske kan man rentav hoppas på landsmän i båda omklädningsrummen den här gången. Det har inte hänt sen Alfie och Samme Påhlsson möttes 2007.
* * *
Clutch-Ward alltså. Han gjorde ju inte annat än avgörande mål med Predators i fjolårets playoff – och trots att det inte gått nåt vidare i grundserien och inte sett särskilt bra ut under slutspelet heller är det just han som kliver fram och trycker in avgörandet en sån här gång.
Ibland vet GM McPhee vad han gör.
* * *
Kan inte låta bli att erkänna för Bäckis att jag känner viss lättnad över att slippa jaga honom för svar på VM-frågan.
Han skrockar glatt.
– Jag är jäkligt glad över att slippa svara på den också.
Kan tro det.
* * *
Vad känner Lille Fridolf Boudreau en sån här kväll?
Känner jag honom rätt är han bara glad.
* * *
Serien mellan Bruins och Capitals kallas den jämnaste i hela Stanley Cup-historien, ser jag.
Och mycket svårare kan det inte bli att skilja två lag åt. Samtliga sju matcher slutade med uddamålsseger och fyra gick till övertid.
– Det var som den jämnaste någonsin den kändes också, säger Bäckis.
* * *
– Jag är i chock, säger Tim Thomas till nhl.com.
– Jag trodde verkligen att vi skulle vinna i kväll, jag hade en stark magkänsla av att det här inte var vägs ände för oss.
Nej, den känslan verkar många av tungviktarna i den här första slutspelsomgången ha haft i åtskilliga viktiga matcher och det är uppenbarligen inte särskilt nyttigt.
* * *
Man skulle ju bra gärna vilja veta hur Storchen Bäckström firar det här…
* * *
Vilka Caps får möta till helgen är inte klart ännu. Det blir Rangers om de tar sin Game 7 imorrn, annars antigen Philadelphia eller New Jersey.
Och Ottawa-reportrarna vet inte förrän sent i morgon kväll om de på fredag morgon ska flyga hem eller till Fort Lauderdale eller till Philadelphia.
* * *
Som ni som kollade in det där famösa Hej Världen-inslaget vet har jag Empire State Building, i hela dess majestätiska längd, precis utanför skrivbordsfönstret och jag lämnar er härmed med upplysningen att den i natt lyser i Rangers-färgerna blått, rött och vitt.
Vi hörs när det är dags för den största matchen i Madison Square Garden på arton år.