I väntans underbara tider…

Hej på er!
Jag har egentligen inget särskilt att säga just nu – mer än att playoff-ivern river i bröstkorgen.
Jag var på ännu en Springsteen-show på Garden ikväll och trots att den var mycket bättre än den i fredags – Thundercrack! Trapped! Rosalita! – kom jag ständigt på mig själv med att sitta och tänka på hur det kommer att kännas att sitta i samma hall på torsdag kväll.
Vilken stämning det kommer vara, hur laddat det kommer vara på isen, vilken puls man kommer att ha när det är dags för första nedsläpp.
Likadant är det…ja, hela tiden. När jag slår upp ögonen på morgnarna (okej, förmiddagarna…i bästa fall). När jag äter brunch på Gemini. När jag promenerar i West Village i magiskt solsken. När jag dricker en drajja eller två på Meme. När jag ligger och läser nya Vanity Fair innan jag ska somna.
Jag tänker bara på att two tribes om bara något dygn goes to war i Consol Energy Center. Att alla dom bästa kommer att ge precis allt hela tiden nu.  Att vi nästan garanterat har ett par övertidsdraman på programmet redan de här första dagarna. Att varenda tackling i varenda byte
Det blir så roligt och häftigt och upphetsande och upprörande och förkrossande och gastkramande och vidrigt och underbart att man knappt tror det är sant.
Jag behöver inte fråga.
Ni känner likadant.
Jag vet det.
* * *
Glada nyheter från Vancouver:
Danne Sedin tränar på is igen.
Canucks får innerligt hoppas att han kan spela också. Utan lagets ende riktig naturlige måltjuv kan det bli riktigt besvärligt redan mot Kings.
 * * *
Pular in i det sista med Awards-nomineringarna.
NHL ska ha mina – och alla andras – namn senast 19.00 lokal tid på onsdag.
Det är förstås en ära att få vara med och rösta i dylika sammanhang och därför vill man ju vara noggrann och gå igenom varje nominering grundligt, men låt oss säga så här: Jag är typen som respekterar att man vinner backarnas poängliga med 25 jädra poäng.
* * *
Ilia Kovaltjuk i Post igår:
– Om vi spelar vår allra bästa hockey finns det ingen som kan slå oss.
Ojvoj.
* * *
Blir mer och mer övertygad om att Flyers blir Penguins svåraste hinder på vägen. Vinner de den serien, och går till nästa omgång någotsånär helskinnade, tror jag vägen fram till final är krattad.
* * *
Chris, nä det är ingen alls som tror på Panthers. Men det ska du inte vara ledsen för. Att få slå ur så djupt underläge är inte alldeles dumt.
* * *
Tack för alla tips i kommentatorsspåret, de har alla varit en fröjd att ta del.
Fortsätt gärna.
* * *
Nu ska jag gå och lägga mig och  tänka på det som väntar igen.
Ett och ett halvt dygn kvar till första matchen.
Ett och ett halvt dygn…