Ramalama en lördagkväll i New York City, del 2

Ja, helvete – här har det hettat till!
Senators tyckte tydligen att de var för snälla i första matchen och testar nu hur Rangers reagerar på knallhårda tacklingar, oavbrutet gruff och snytingar i fejjan.
Framförallt har Big Boyle en stor måltavla på sin katolska rygg – han får gång på gång betala för att han örfilade upp Erik Karlsson i förra matchen.
Spelmässigt är det mer krig och mer desperation än senast och de som vill att det alltid ska vara tajt skrynklar nog ihop sina pannor, men det för jävla skoj att titta.
Och precis som så ofta i mina Playstation-drabbningar är det Strålle som dammar in ett PP-mål från blå – mellan benen på Anderson.
Ja, han sa ju att det var mindre pirrigt ikväll.
Då går det så.
* * *
Ojvoj, det var riktigt öronbedövande, United Center-artade decibelnivåer i nationalsången ikväll.
Sen
Saturday night i New York City, jag sa ju det.
* * *
Carkner ligger på knä och pumpar som en fotbollshuligan på Boyle– och sen får han med sig Duby Duby Doo på en game misconduct.
Det kan man kalla lyckad trade-off för Senators.
De blir av med en pugilist utan någon som helst betydelse och Rangers blir av med en av sina bästa slutspelsforwards.
* * *
Det känns lite snopet att Klinkhammer inte spelar.
Det namnet hade vi kunnat ha rätt kul med.
* * *
Helt omöjligt att förstå att Duby blir så arg att han vänder upp och ner på en sportdryckstunna är det ju inte.
Att missa resten av matchen för DET känns något hårt.
* * *
Bikinipop, jag läste först att du hade laddat med ”kaffe och sex”.
Det hade en sån här kväll varit värd, men kex går kanske bra det med.
* * *
Minns ni hur roboten sa ”Missster Anderson…” åt Keanu Reeves-karaktären i Matrix?
Om jag var valrossmustaschen skulle jag använda det när jag talade med keeper Anderson om Strålles mål.
* * *
Envisa smålänningar har man hört talas om och här har vi John J.
Nej, det är inte lika stor skräll som om, du vet, New York Islanders gått till playoff – men eftersom Penguins några veckor innan grundserieslutet såg helt oslagbara ut och tippades som slutsegrare av nästan alla är det en LITEN skräll.
* * *
Å andra sidan…räddningen Anderson gör när  Callahan här på slutet får stå och finta i en minut (lätt överdrift, men ändå…) antyder ju nästan att han är The One.
* * *
Johnny Mac inzoomad i jumbotronen.
Det känns alltid lika coolt.
* * *
Nu, Eric, fattar jag ingenting? Vad för bild? Jag har inte stekt nånting idag heller.
* * *
Vad säger ni, har bänken i gått AV i St. Louis?
Skyll inte på mig, jag har inte varit där och suttit på den under några morgonvärmningar.
Det har jag däremot gjort på Rangers bänk några gånger de senaste dagarna och det kanske man borde sluta upp med…
* * *
Strålles warface när han hade fått in karriärens första slutspelsmål och slog en knytnäve i plexit…det var det inga fel på.
* * *
Wibee, inte behöver man genomlida några våldsamma bagarväckningar för att ta sig till Philadelphia i tid…
* * *
Hon har så ont i benet att hon haltar och jag försöker stoppa henne, men Varpu insisterar på att gå och hämta kaffe i den här pausen också.
Förstå varför hon kallas ängel i den här bloggen.