Slutspelets The Alamo, del 2
Philadelphia – Pittsburgh 3-4 (Period 1).
* * *
Ha ha, det här ju helt absurt.
Ikväll skulle det ju bli stramt, disciplinerat och…ja, riktig hockey.
Men istället får vi se rena rama All Star-matchen – fast med höga insatser då.
Paraden till utvisningsbåset börjar efter 17 sekunder, sedan tar Flyers snabbt ledningen med 1-0. Pens vänder till 2-1, Flyers vänder tillbaka till 3-2, Penguins vänder på nytt till 4-3 – och de båda målvaktskatastroferna skulle inte göra räddningar ens om jag vek ett flygplan av laguppställningsbladet och singlade ner mot isen.
Bra?
Nej, sannerligen inte.
Men däremot underhållande – på ett Clownen Manne-sätt.
Jag och Varpu sitter faktiskt här och bara skrattar.
Vad mer kan man begära.
* * *
Hyggligt drag i bloggen.
250 inlägg.
Det är rekord för en period det.
Man häpnar – och tackar.
* * *
Däremot har det inte riktigt spårat ur vad gäller gruff och fult spel och överfall och sånt.
Ännu.
Men kan spelarna inte följa sina coachers råd bättre vad gäller själva hockeyn är det väl inget som säger att de i längden orkar vara så prydliga som de uppmanats vara heller.
Tänk om Flyers går ifrån i tredje…då kan vad fan som helst hända.
* * *
Det är ett besinningslöst drag i detta brandgula inferno till hall.
Och aversion mot Penguins i allmänhet och Crosby i synnerhet utgör bränsle i elden i minst lika hög utsträckning som kärlek till Flyers.
* * *
c-Lar, du kan räkna in Toby Orr Enström också. Och Jonte Ericsson. Och säkert en Tim Erixon som hunnit blir riktigt varm i NHL-kläderna vid det laget.
Vi har nog aldrig haft en liknande generation backar.
* * *
”America The Beautiful” i Wells Fargo är verkligen en klassiker.
* * *
Tänk om nåt av de här sållen hade stått i The Joe igår, när Wings tryckte på och snurrade och sköt som mest.
Då hade de ju vunnit med 18-0.
* * *
Självfallet, GA, det är ju inte tråkig kurs i hemslöjd ni skickat mig på.
Det är en av de mest underhållande hockeyserier som spelats de senaste decennierna.
* * *
Vi har hela Pittsbrurghs ledning, med Super Mario och Shero i spetsen, på pressäktarraden precis bakom oss.
Dom ser lite bleka ut…
* * *
Men det KAN ju inte vara så att Bobrovsky är sämre än Mister Universe – och om det nu finns gradskillnader i helvetet var ju han ännu sämre än Fleury i den första.
Varför satan i gatan slänger Toaletten inte in honom?
* * *
Det börjar se ut som vi får en do-or-die-match på Garden på lördag.
Skulle man ju inte ha något emot. Dom är som allra bäst.
* * *
De som föreslagit att jag ska ta en drink kan bli bönhörda ikväll.
Jag måste nog ha nåt som dämpar chocken över att det kan se ut så här i ett Stanley Cup-slutspel.
Tänk, nästa gång vi hörs…vad fan står det då?