Stamkos jakt mot 60 och Wings chans att visa muskler, del 2 – The End

Ojvoj, slutspelet började i Scottrade Center ikväll.
Ja, så kändes det i alla fall.
Det var ingen match för morsgrisar. Det var en regelrätt konfrontation mellan två uppretade supermakter försatta Defcon 5-läge i förtid.
Detroit vann till slut på straffar och det trodde man ju aldrig när Blues började rycka efter den hårda femminutersutvisningen på Ryan Reaves och trots det långa numerära underläget gick upp till 2-0, men Wings spelade smart och metodiskt och, samtidigt, desperat på slutet och plötsligt hade The Mule hängt två.
Sedan avgjorde Big Bert, en osannolik straffkung,
Konsekvenser:
Detroit skaffar sig tills vidare hemmaplans fördel i det som med all sannolikhet blir en inledande serie mot Nashville, men de har två matcher kvar – mot Devils och Blackhawks – och måste vinna även dem för att vara säkra.
Blues kan med sin enda poäng få svårt att jaga ikapp Canucks och Rangers i kampen om Presidents’ Trophy, men det var väl detsamma också.
Den lagmaskin keruben Hitchcock kreerat är chockerande effektiv och kommer att gå djupt in i slutspelet, oavsett om de slutar etta eller tvåa i den där västra tabellen.
* * *
Jahaja, Lightning hade lite svårare att motivera sig för en poänglös bortamatch mot Habs än när de kunde sabba lite för divisionsrivalen Capitals.
Nu har Stamkos plötsligt bara två matcher på sig att nå sin milstolpe.
Men det är klart, i nästa match är det Toronto som står för motståndet. Då gör han hat trick.
* * *
Artisteriet i några av Datyuks byten, framförallt i tredje, var lika svindlande som i landsmannen Majakovskijs dikter.
Det är ju det jag säger han är. Han är inte blott hockeyspelare. Han är poet.
* * *
Det är först nu jag fattat att Sabres kvar på programmet har bortamatcher mot Flyers och Bruins. och de ska alltså dit utan Erhoff och Myers. Jag förstår om du sover dåligt om nätterna, Kometen.
* * *
Det skräckinjagande med Blues är att de lika omöjligt tajta i mittzon och defensiv zon som någonsin Devils under the glory days – men sedan kan vända och komma i såna fruktansvärt brutala, samlade attacker.
Imponerande är bara förnamnet.
* * *
Litet citat från Rangers-kaptenen Ryan Callahan om Henke Lundqvists insats i Philadelphia igår:
– It’s just a reminder of how important Hanky has been to our success as a team all season. He’s the backbone of our team.
There’s a reason every guy in this room believes that Hank is the best goaltender in the league. He means everything to us.
* * *
Men alltså, den här Kindl. Han var som vanligt inblandad i allt som gick snett för Wings under den där Blues-forceringen. Menar Ken Holland verkligen att han inte har några bättre backar att hämta från Grand Rapids?
Då är det illa.
* * *
Okey, big torsdag coming up
Flyers mot Sabres (vilka ska du hålla på DÄR då, Eric?) och Capitals mot Panthers är de verkliga kahuna-burgarna i öst, förstås. Sen har vi Avalanches sista-halmstrået-fajt mot Blue Jackets, Stars nästan-dito mot Predators och så Kings mot Sharks i en Pacific Division Showdown.
Till det kan man, om man vill, också lägga prestigefajten mellan Penguins och Rangers.
Väl mött då.
Nu ska jag ta en liten jävel och njuta av att allt är så gött, ta i trä.