Biffens Stanley Cup-lista 7/5

New Jersey – Philadelphia 4-2 (slut)
* * *
Okej, 4-2 i The Rock alltså.
Helt rättvist, Devils var klart bästa laget och eftersom Flyers fortfarande att lyckats räkna ut hur de ska handskas med dem det tyder det mesta på att det blir handshake redan på tisdag.
Och här kommer nu en gravt försenad lista , med det bästa och sämsta i Biffens grumliga ögon den senaste tiden.
 
1. Dustin Brown.
– Så här ser en riktig slutspelskung ut. Han är hård, han är elak och han är alldeles lysande.
2. Slutspelstrycket i kommentatorsspåret.
– Det var som mest ramalama i första omgången, när jag vissa kvällar tryckte på godkänt-knappen med intensiteten hos telegrafisten på ett skepp som hamnat i sjönöd. Nu när ni grottat ner i VM där hemma har det lugnat ner sig något, men jag räknar med ny storm i konferensfinalerna.
3. Jonathan Quick.
– Och så här ser en slutspelsmålis ut. Har nu varit med och fällt såväl ettan som tvåan i väst och det övergår mitt förstånd vem som istället ska knäcka honom.
4. U-båtar.
– Ett uttryck som gått hem och jag älskar att så många kört upp periskopen i kommentatorsspåret de senaste veckorna.
5. Oliver Ekman-Larsson.
– Slutspelets svensk. Och inte bara det. Den 20-årige smålänningen är alltså den spelare som får mest istid av alla, i hela Stanley Cup-cirkusen. Helt otroligt.
6. Catfish-regn på isen i Nashville.
– Så länge de flyger i sydstatsnatten behöver man inte sakna bläckfiskarna i Detroit och råttorna i Florida. Men risken är att de bara landar i stekpannor framöver.
7. Zach Parise.
– NHL:s mest underskattade forward,.
8. Maratondramat mellan Capitals och Rangers.
– Nej, hockeyn var inte så vansinnigt underhållande då heller, men ack sicken spänning. Till slut satt varenda slipsnisse i Verizon – bloggen inkluderad – i bara skjortärmarna och höll andan.
9. Claude Giroux.
– Idag visade han lite världsklass igen, i alla fall i första, och han har fortfarande tillräckligt mycket kapital från första omgången mot Pittsburgh sparat för att nypa en plats på den här gyllene listan.
10. Resschemat i öst.
– Det tar tre timmar med Acela-tåget mellan New York och Washington. Däremellan hittar man dessutom både Newark och Philadelphia. Det går således som på räls i östra konferensen…
 
 BIFFENS BU
 
•Tårtans presskonferenser.
– Det börjar bli genant.
•Shannys slutspel.
– Det har ju lugnat ner sig lite nu, men det är som för Giroux fast tvärtom; det hände så mycket tveksamt och dumt under inledningen att han och hans medarbetare tjänat ihop till ett omnämnande här.
•Mister Universe.
– Bra idag, men herregud som det sett ut tidigare. In med Backlund!
 
CITATET

– Din jävla gris, jag hatar dig.
Lite gammalt vid det här laget kanske, men den flinande Erik Karlssons handshake-hälsning till kompisen Henrik Lundqvist är en klassiker.
* * *
Det sjungs aldrig någon Happy Birthday i The Rock, men när vi står och trampar utanför Devils omklädningsrummen för att få komma in och köra våra intervjubandspelare i svettiga anleten låter det i alla fall som att lagkamraterna hurrar ordentligt för sin ikon till målis.
Bra det.
* * *
Raffe, det var nog lite lågt räknat, det.
Det har blivit i snitt 50 matcher i sju år nu, så du får plussa på med några hundra, tror jag bestämt.
* * *
Dom bor i olika lägenheter i samma grandiosa hus vid Hudson-flodens strand, men nej – Adam bjöd inte nyblivne 39-åringen Hedbä på kaffe på sängen igår.
– Fast jag sa grattis och gav honom en rejäl kram, understryker rookien som alltså föddes när leksingen redan var tjugo bast.
* * *
Det konstiga är att Flyers mer eller mindre erkänner att de inte kan komma på hur de ska handskas med den här motståndaren
– Dom gör det väldigt svårt för oss och dom är lika bra defensivt som offensivt, säger coach toalett på sin presskonferens och ser ledsen ut mer än något annat.
* * *
Hedbä, svettig som en finsk bastubadare efter ett till synes stenhårt träningspass direkt på matchen, har inte varit så här nära en konferensfinal sedan den där första, magiska resan med Pittsburgh 00-01 (när kompisen Adam var åtta år…).
– Nej, sedan dess har lagen jag spelat för åkt ut i första omgången varje gång. Vancouver, Dallas och Atlanta. Men nu står vi här. Inte dåligt med målvakter som tillsammans är 79, eller hur, skrockar han.
* * *
GA, nej, den tanken har jag inte riktigt vågat tänka ännu – särskilt inte som det i en sån Path Train-series förmodligen blir ohyggligt svårt att få plats på pressläktarna…
* * *
Plötsligt säger Devils presschef, lite försiktigt, goddag.
Det har aldrig hänt tidigare.
Vad är det för plötsligt vänlighet som sprids i den barskaste av organisationer?
* * *
Tidig väckning i morrn igen, vi har ju förmiddagsvärmningar i Garden att hålla koll på.
Sen blir det Game 5 mellan Blåskjortor och Caps.
Vi hörs strax innan den börjar.