Kungarna i Kings mot final, del 2

LA Kings – Phoenix 0-1 (Period 1)
* * *
Ja, nu kanske det kan bli lite intressant ändå.
Coyotes gör första målet – och får hålla den ett tag.
Det var just på det sättet  – genom att göra ett mål och sedan stänga ner allting – de ofta knäckte Hawks och Preds, så vem vet.
Å andra sidan har Kings inte riktigt kommit igång ännu.
* * *
LeBrun på ESPN twittrar att stämningen i Staples är elektrisk när matchen börjar.
Jag kan inte vänta på att komma dit…
* * *
Inte sedan första serien har någon gjort ett powerplay-mål på Kings.
Det är ju absurt.
Men Doan håller världsklass i hela den sekvensen.
Fortsätter han så, och ger fan i att vara odisciplinerad, kanske det kan bli intressant i alla fall idag.
* * *
Läser underbar Times-artikel om den där Rangers-flighten från LaGuardia till Newark igår.
Tre minuter efter starten tog en flygvärdinna mikrofonen och sa:
– Ladies and gentlemen, we are beginning our final descent into Newark Liberty Airport.
Obetalbart!
* * *
Att Ray Whitney tycker det är konstigt att han blir utvisad när han tar nacksving på motståndarback är som att dricka tre tusen koppar kaffe och sen undra varför det är så svårt att somna.
Men jag vet, ibland förstår man bara inte…
* * *
Varför stod det halva perioden att Dustin Brown hade gjort 1-0 i powerplay efter 01.54 på nhl.com
Är di fulla borta på sjätte avenyn?
* * *
Okej, vad gäller Melissa Horn:
Yayo har äldre lagkamrater som tycker att han och Melissa skulle vara ett marriage made in heaven och jag har lovat hjälpa till så lite frön i etern…
* * *
Macke, har the lady varit borta i tio månader? Ja, då får du städa ordentligt – och sen hälsar du välkommen hem även från bloggen.
* * *
Det var muntert i Rangers omklädningsrum när Martin Tåbiran Birons son Jakob, på sin höjd åtta år, gick runt med en egen lite I-pad och intervjuade pappas lagkamrater om deras slutspelsskägg.
Gott att se att det finns utrymme för lite lättsamhet även i den här situationen.
* * *
Vilken lika som bär med Prusten han är, Fraser.
* * *
Det kändes trist när jag igår kväll var tvungen att tacka på amerikanska kollegors frågor om jag inte skulle hänga med på några efter-matchen-bira i Hoboken.
När jag såg dem på Garden i morse var jag desto gladare…ojvoj.
* * *
Nej, nu ska jag sätta på lite vattnigt kaffe här hemma i Midtown.