Magi i nationens huvudstad, del 2

Washington – NY Rangers 0-0 (Period 1)
* * *
Det här hade man kanske kunnat räkna ut när Dalle återförenade Ovie och Bäckis.
Caps går för första gången på hela slutspelet till storms i anfallszonen och pumpar tidvis så Lundqvist i sanning får jobba för alla de där siffrorna på bankkontot.
Rangers, å sin sida, börjar extremt avvaktande och låter helt bli att forechecka – men efter halva perioden är det som att dom får nog av Tårtans snåla filosofi och börjar köra dom också.
Sen blir det verkligt kul att titta.
Hoppas nu det inte blir räfst- och rättarting i omklädningsrummen och att det här får fortsätta i ytterligare någon period.
* * *
Bästa chanserna har Mojo Bazooka och Marc Staal. Men det där skottet Stall sätter i kortplanket hade man blivit hånad för av NHL 12-kommentatorerna.
Vad är det dom brukar säga, ”hundra procent av skotten som går utanför blir resultatlös” – och så sitter man där och skriker att man för fan blev tacklad i skottögonblicket, men nån sån ursäkt hade ju inte Staal.
* * *
Ingen capstronaut, men han med näverluren är här. Man får vara glad åt det lilla.
* * *
Och det är ju inte som att nummer 8 i Capitals har något emot att det blivit sån här hockey idag.
Han ser nästan lika ivrig och lycklig ut över att vara på isen som för två-tre år sedan.
* * *
Men att det fortfarande ska behöva vara så här snällt och väluppfostrat på isen.
I tredje matchen på några få dagar ska det väl inte vara möjligt att känna annat än avsky för sina motståndare?
* * *
Jag tycker Rangers-spelarna är väl ointresserade av den unga kvinnliga supporter som hela värmningen står med blottad, väldigt platt mage för att visa en NYR-målning hon tagit sig tid att placera över naveln.
SÅ koncentrerad ska man väl inte behöva vara ens när det är slutspel…
* * *
De har ett helt ok Rock-The-Red-intro innan Caps kommer in på isen. Inget att skriva separata artiklar om precis, men helt ok.
Roligast är dock att se att Tårtan redan står i båset – ett där han haft, eh, händelserika kvällar förut – och tittar intresserat på spektaklet.
* * *
Jo, sandvikare har jag en liten beef med. Så är det bara.
* * *
Det är inte riktigt som dom gångerna 09 och 10 när man satt här inne och fick tinnitus, men ändå:
Bra jävla tryck i holken ikväll också,
* * *
Är det verkligen nödvändigt att de öststatskollegor jag har till ”bordet” ikväll både måste ha bred armföring OCH dricka nåt stinkande te som får Surkålsmannens gamla doft-terrorism att framstå som balsam-behandling på gamla Salong Gaby i Borlänge?
* * *
Vi har Pierre McGuire på plats mellan båsen.
Så, Eric – jag hoppas du är där ute och lyssnar…
* * *
Sunny Jim, det får du fråga Pro Hockey-Hugosson om. Jag är beredd!
* * *
I reklampauser här inne får åskådarna njuta av en ”burttito-toss” – och lyckas faktiskt att hetsa upp sig.
Ibland är amerikaner väldigt lättroade.
* * *
Lite hinner man dra efter andan när Henke är bakom kassen och vevar.
* * *
Dom har adopterat Alfie-nedräkningen här också, och försöker ge Ovie en hyllning när klockan närmar sig åttonde minuten, men det blir ingen riktig studs i ramsan.
* * *
13-10 i skott också.
Det betyder att Capitals bara skjutit ett skott färre i den här perioden än vad Rangers gjorde på hela sin första hemmamatch i lördags…
* * *
Nej, nu känner jag att har lite hybris och ska gå och hälla upp lite kaffe.
Next paus, folks.