Nashville utan festprissar igen, del 4 -The End

Nashville –Phoenix 0-1 (Slut)
* * *
Nu blir det inte lätt för Bengan Hörnqvist att somna. Och om han väl gör det lär han drömma mardrömmar om Mike Smith.
Hur många lägen blev han bestulen på?
Otroligt.
* * *
Nu är vi bara två matcher från en konferensfinal mellan LA Kings och Phoenix Coyotes.
Den såg man inte komma.
Men för all del, både LA och Phoenix är suveräna städer att besöka, så inte mig emot.
* * *
Halloran blåste väl tidigt, det håller jag med om.
* * *
Nä, ångestpåsen. Lakritstpuck klarar jag mig utan – särskilt med de ständiga lakritsleveranser jag får från Finland. Piggelin hör till det första jag springer ut i ankomsthallen på Arlanda och köper när jag kommer till Sverige på somrarna.
* * *
Nu blir det debatt om Trotzen inte borde ha spelat Radulov och Kostitsyn, trots allt.
Är det nåt de – och framförallt då Radulov – kan med är det ju resoluta avslutningar.
Vad som än händer blir det fel i fortsättningen och man kommer nog ganska snart att kunna konstateras att Predators säsong förstördes på den där nattklubben i Scottsdale.
* * *
Mike Milbury:
– Nu ska jag gå hem och dricka ett par scotch och sova bra.
Fy fan, Mike, akta dig för spriten…
* * *
Det är fan inte dåligt att ta ledningen med 1-0 i första perioden och sedan lyckas försvara den ända in i mål – borta mot Nashville.
Det är nåt väldigt speciellt med Phoenix.
* * *
Nu ska bloggen sova sig frisk och kry så den är beredd till matinén på Verizon i morrn.
Vi ses och hörs då, hoppas jag .