Slaget om Hudson River, del 22
Coacherna ber till gud, spelarna hatar varandra, blodhämnd utkrävs, mjölksyran pumpar, skador mörkas, fansens hjärtan är på väg att stanna och det ultimata målet börjar skymta i horisonten.
Ja, ni fattar.
Vi har nått rond fem i det infernaliska slaget om Hudson River och allting håller på att dras till sin yttersta spets.
Här har varit nervigt och uppumpat och exalterat även tidigare, men nu börjar vi verkligen nå en kokpunkten
Alla vet ju:
Den som vinner kvällens match har en fot inne i Stanley Cup.
Bloggen är förstås på plats på ett Garden som redan tre timmar före första nedsläpp håller andan och jag kommer i vanlig ordning att randa så det ryker natten lång.
Jag hoppas på trafikstockning i spåret, lika omöjlig som den jag för bara nån timme sedan försökte navigera mig igenom i södra Midtown.
Det är det här kriget värt.
* * *
Per-Ragnar mailar och meddelar att han nu har knäckt Hedbä med bild på Olov Sundströms benskydd med blått, ridderwallsk revär på sidan av Lefvebre-skydden.
Men – Hedbä tycker inte att bilden är tillräckligt skarp och vägrar erkänna sig besegrad i målvaktsnördarnas oerhörda kamp.
– Förstå vad jag behöver stå ut med, suckar han.
Well, det är väl den sortens envishet som tagit The Moose dit han är.
* * *
Det verkar som att Duby Duby Doo gör comeback för Blueshirts ikväll.
Kan få betydelse det, tror jag.
Han hade en sjujävla jump i benen på Rangers träning igår, såg hungrigare och piggare och mer spelsugen ut än någon annan.
Jag skulle hålla ett öga på honom om jag vore, exempelvis, Zidlycky.
* * *
Upptäcker under resan genom den outhärdliga eftermiddagsrusningen på Manhattan att pjucksen inte har rätt glans längre och eftersom jag ändå är pass tidig går jag ner till skoputsarn på Penn Station, också känd som Madison Square Gardens källare.
Han har, visar det sig, hela sin lilla hörna fullklistrad av Rangers-logos och när han ger mina 45:orna en sista åktur med sin trasa utbrister han:
– Let’s Go Rangers, eh.
Det är lite gulligt, tycker jag.
Och skorna är nu så blanka att Henke skulle kunna spegla sig i dem när han fixar frissan efter Head & Shoulders-behandlingen i kväll.
* * *
Hela Daily News första sportsida består idag av en bild på Tårtan när han står med armarna utsträckta i klassisk Jesus-pose och rubben lyder:
”Tortortella has a plan to get Rangers big guns scroing – PRAY”.
– Jag vet att jag sa ”pray” men det var ju ett skämt, muttrar han uppgivet på dagens presskonferens.
Well, det borde han veta vid det här laget att man inte kan göra med journalister.
Dom – för att inte säga vi… – hugger på allt.
Och han får ju ändå ge Bergen Record att de är väldigt roliga när de konstatera att Rangers nu spelar i the Prayoffs…
* * *
Det är inte bara utsidan (snarare än insidan; jag hade lite otur när jag tänkte igår…) på Olow Sundströms gamla benskydd som är föremål för heta diskussioner.
En mer absurd debatt har utbrutit om huruvida Eken – min sidekick, pressloungernas omättliga monster – skulle sätta en av trio straffar på Henke Lundqvist.
Stärkt av sina framgånger (well…) under Open Ice-matcher på Chelsea Piers är han själv övertygad om att han skulle göra det.
– Ja, minst en skulle jag få. Det säger sig ju självt, säger han och smackar belåtet.
Jag blir tokig, understryker att det för handlar om en av världens bästa målvakter och ber honom begrunda vad det är för vansinnigheter han sitter och kläcker ur sig.
Han ger sig dock inte och jag får lov att sms:a Fast Freddy Shoestring hemma i Göteborg för eldunderstöd.
Hans svar är till stor belåtenhet:
”He he, inte en chans. Vet han hur bra Henke är på straffar? Jag har försökt själv och om jag har en bra dag sätter jag två av tio”.
Där börjar Eken vackla lite, muttrar något om att Shoestring ju faktiskt är bra på straffar och rättar till sin jädra Yankees-keps.
Sen går Lundqvist in och avgör alltihop med en klassisk dräpare:
– Ha ha, ja, en kan han nog trycka dit. Det är inte lätt att stoppa skyttar som själva inte har en aning om var pucken kommer att gå…
Touché!
* * *
Åker hiss med John Amirante, nationalsångsvokalisten.
Tupén sitter perfekt, ber jag härmed att få meddela.
* * *
Många vill veta vad Tårtan och DeBoer egentligen skrek åt varandra mellan båsen under supergurglet i förrgår, men Pierre McGuire, som stod mitt i skottlinjen, vägrar avslöja nåt – rädd om sin fina vy som han är.
– Man de diskuterade inte middagsreservationer, säger han till Post.
Ha ha.
* * *
Eken saknas för övrigt ikväll. Han är på svensexa i Vegas – för T-Pain.
The Hangover 3 är alltså under inspelning.
* * *
Nä, Adam Youngblood Larsson får inte spela ikväll heller.
Det får mig att vilja skrika lika mycket åt DeBoer som Tårtan gjorde.
* * *
Trängseln runt Henkes omklädningsrumsbås i går var fullständigt absurd.
Själv blev både crosscheckad, spearad och till slut boardad av en gammal idiot som heter Mikrofontönten och ska vara glad att jag med åren blivit så fredlig och timid.
För fem år sedan hade jag, när han sånär knuffade ner mig i Lundys famn, gjort med hans huvud som Weber gjorde med Zätas.
* * *
Inget nytt finns att rapportera från Playstation-bataljerna på 38:e gatan; Strålles avgörande i den här matchen refererades ju redan igår.
Däremot kan jag berätta att det gicks några FIFA-matcher i det så kallade svenskhuset i Jersey City under gårdagskvällen.
Urbom vann överlägset, Hedbä var näst bäst och en rasande Yayo Josefson blev utklassad av alla.
* * *
Kalldusch från NHL-kontoret:
Presshotell under de första finalmatcherna i Los Angeles kommer att vara Sheraton – vid flygplatsen.
Det är som att bli bjuden på fest hos Jennifer Connolly – och få sitte i köket.
Men man kan ju boka sina egna hotell också…
* * *
Yayo kan trösta sig med den obekräftade uppgiften att Melissa Horn håller på en med ny tolkning av Tom Waits/Bruce Springsteens ”Jersey Girl” kallad ”Jersey Boy”.
Några rader har läckt ut och lyder som följer:
”Cause down at The Rock everything’s all right, you and your number 16 on a Saturday night, You know all my dream come true, when I’m walking Mulberry Street with you”.
Och:
”Don’t bother me, man, I ain’t got no time. I’m on my way to see that forward of mine. Cause nothing matters in this whole wide world, when you’re in love with a Jersey boy”.
Ojvoj, vad fint.
* * *
Under klättringen upp till auxillery-boxen – den nya, eminenta pressläktaren i takåsarna – går jag rakt in i Garden-vakternas rollcall.
Jag har aldrig funderat särskilt mycket över hur de får sina arbetsuppgifter, men det visar sig alltså att de – flera hundra, huvudsakligen ledbrutna gamla gubbar – samlas på plan 8 och så skriker en militärisk chef ut olika sektioner.
– Anderson 32, Wollensky 76, Puddy 315…
Det är inga särskilt spännande uppgifter, men jag ville delge dem ändå.
* * *
Lite småkul när vi pratade hockeyfeber med Henke igår och han sa att han inte märkte av det så mycket.
– Men Hagge säger ju att folk har börjat hojta mer ute på stan, försökte jag.
– Ja, log herr målvaktsstjärna, men han är ute och ränner mer på stan än vad jag gör också.
Det kan man nästan se framför sig.
* * *
Några meter från yours truly har de gjort ordning en pressläktarplats åt en scout från – Phoenix.
Ska vi gissa att den stolen förblir tom…
* * *
Ännu mer förnöjsamt blev det när Henke talade om hur skönt det var att ha hittat rätt matchvikt och jag inte kunde låta bli att flika in ett:
– Samma här…
Då var det nästan så att han höll på att skratta käken ur led.
* * *
GA, jag var lite mer uppe i varv när jag twittrade om Browns tackling. Sen såg jag om tacklingen och jag tycker fortfarande den förtjänade utvisning, men avstängning har det inte ens varit diskussion om idag.
* * *
Hedbä gillar inte att det går så bra för Strålle i Playstation-matcherna.
– Illa det där. Du måste spela om den sista matchen, hälsar han.
Ledsen, men så går det inte till. Det är Strålle själv som styr och blivit i PS3 vad Benny Guldfot var i Buster.
* * *
Terry Murray, den gamla surkuken, lär däremot sitta på sin plats här uppe och spionera åt Kings.
Jag har aldrig gillat honom, men det vittnar i alla fall om en skön brist på prestige att få sparken som coach och sedan i alla fall fortsätta som scout.
* * *
Unge herr Sjöberg från den andra tidningen avlägger sitt första besök på i the woooorld’s most famous arena de senaste decennierna..
Bra tajming, får man kalla det. Så särskilt många större matcher än den här har det inte spelats på våra breddgrader de senaste decennierna.
* * *
Värmning pågår och intrycket är detsamma som från träningen igår:
Det sprakar om Duby Duby Doo.
* * *
Sitter intill någon som representerar en tidskrift vid namnet Fourth Period idag.
Det indikerar att det blir övertid här också.
* * *
På Devils planhalva är det framförallt Parise – förra matchens Crosby – som ser glödande het ut igen.
* * *
Vi är på väg mot novellängder igen och jag ska lämna er med upplysningen att jag tror så här:
Om Devils vinner ikväll går de till final. Om Rangers vinner blir det Game 7 igen – och då kan vad som helst.
Håll nu i hattar och ölburkar och U-båtsperiskop och vad ni kan tänkas ha tillhands.
Det blir åka av inatt.