Det stora svenskmötet

Ah, så härligt. Detroit Red Wings mot Vancouver Canucks, live i Joe Louis Arena.
Det mötet har länge varit ett av de absolut roligaste för oss som är satta att , i första hand, bevaka svenskar i den här ligan.
Men brukar ju få se halva Tre Kronor när de går i clinch – och bägge lagen är i allmänhet svinbra.
Just idag väger svenskfaktorn kanske inte fullt lika tungt som vanlig, det är första gången på två decennier Wings möter Canucks utan Lidas och Homer i laguppställningen och dessutom är både Hip Flexor-The Mule och förre canucken Micke Samuelsson skadade.
Men det kommer ändå att krylla landsmän som vet hur man spelar förstklassig hockey. Vi har världens bästa tvillingar och den grovt underskattade Alex Edler på ena sidan och Kapten Zäta, Kron Wall of Pain, Jonte Ericsson och nya stjärnskottet Jocke Andersson på den andra.
Så jag är ändå så euforisk som man kan bli i månaden februari och hoppas på entusiastiskt sällskap i kommentatorsspåret.
* * *
Jovisst, deltagarna i den lugubra tatueringsmässan förvandlade hela Marriott till en scen i fängelsefilmen ”Blood in, Blood Out” i natt och en sömnig biff ber härmed att få uttrycka en förhoppning om att det finns en särskilt stinkande dynghög i helvetet reserverade att de som går omkring i hotellkorridorer och skriker vid tre-halv fyra på morgonen.
* * *
Målskytten Kron Wall of Pain var förstås min target i omklädningsrummet efter matchen igår kväll, men innan jag ens hann ställa mina frågor om det den dråpliga fjösaren i mittperioden började han dividera med PR-John om att Cleary nog var på den pucken.
Meh, det är till att förstöra vinklar för sina landsmän i tredje statsmakten!
* * *
Vancouver får klara sig utan Bieksa-Pjäxan ikväll – och det är fortfarande frågetecken även för Booth.
Rätt tunga avbräck.
Men medan Wings svettades mot Predators igår kväll låg canuckerna och softade på sina sköna hotellrum – nån annanstans än bland tatuerarna på Marriott, hoppas jag innerligt – så de är utvilade och borde kunna bärga bägge poängen i den här matchen.
* * *
Kron Wall of Pain såg Viktor Stålbergs kommentar i bloggen om att Detroit är en ”skethåla” och går till våldsamt motangrepp:
– Ah, han är ju göteborgare. Då är allt annat än Göteborg och, i hans fall, Chicago hålor
Det där låter som något som måste redas ut på isen, tycker jag.
* * *
Ikväll är det Oscar-gala, så antalet spelarfruar är begränsat i The Joe.
De har sett sina män skjuta puckar och svettas förut, men Bradley Cooper med en statyett i handen på Kodak Theatre får man inte uppleva särskilt ofta.
Så merparten av the ladies i Red Wings-familjen är, enligt vad bloggen erfar, samlade hemma hos en viss skånska för ett klassiskt Oscar-party.
* * *
Ligans mest hatade spelare finns på isen ikväll. Nej, inte Sean Avery – han har slängt skridskorna i Hudson River han.
Ryan Kesler.
Det finns ingen som så många andra i ligan känner så stark antipati visavi.
Det beror inte i första hand på att han spelar fult, även om han kan göra det också, utan på att han – säger dom – ofta uppträder som ett arsel, ofta gnäller på domarna och alltid ägnar sig åt trash talk monumentale.
Men sånt skänker förstås bara extra kittling åt varje byte han gör.
* * *
Blir lätt nostalgisk när jag får lov att gå och besöka den sunkiga gamla toaletten i korridoren bakom pressläktaren i The Joe.
Där var vi några utpumpade, svettiga, törstiga, hungriga, kaffespeeade och exalterade deadline-surfare som stod och köade i femte periodpausen i den infernaliska Game 5 i Stanley Cup-finalen 2008.
Aldrig har det här jobbet varit roligare än då.
* * *
Alexandre Burrows, Max Lapierre och skadade Pjäxan får inte heller särskilt många julkort av sina motståndare; Canucks är överhuvudtaget ett extremt illa omtyckt lag.
Men igen:
Det gör det bara spännande och fängslande att se dem spela.
* * *
Är placerad intill självaste Kevin Allen idag – ordförande i Professional Hockey Writer’s Association.
Nu ska här smöras, så jag – möjligen föreningens minst prominente medlem – får lite högre status…
* * *
Monstret skulle ha stått idag – men han har dragit upp sin skadade ljumske igen.
Jag hatar ljumskar.
* * *
Efter matchen igår var det förstås mycket omklädningsrumstugg om det förslag till ny konferensindelning som CBC tidigare under kvällen hade avslöjat och som, om den blir verklighet, innebär att Detroit blir ett östlag och hamnar i en ny konferens med Boston, Buffalo, Florida, Montreal, Tampa och Toronto.
– Fantastiskt, tyckte både Zäta och Kron Wall of Pain och lade sedan ut texten om fördelarna med att få spela mer i den egna tidszonen.
Vad de inte luftade offentligt var ivern över att få hänga så mycket i Florida, just dom två kan inte lura bloggen…
* * *
Som någon skrev i ett långt och mycket välformulerat inlägg i kommentatorsspåret igår.
Det känns verkligen som att Daniel och Henrik är on the verge att explodera nu och mycket väl kan bryta igenom de sista hindren just mot Detroit ikväll.
Och när vore det mer passande med en tvättäkta Sedin Show än under Oscar Night?
* * *
Själv är jag så uppspelt över det nya upplägget med konferenser och slutspel att snålvattnet sköljer över tänderna, men om det ber jag att få återkomma när systemet – förhoppningsvis – röstas igenom kommande vecka.
* * *
– Warning, warnig , this is a Hornqvist test, hojtar speakern strax innan publiken släpps in och låter hesa fredrik bröla.
Men…det var ju igår Hörnqvist var här, tänker jag.
Sen inser jag att han bara säger ”horntest”.
Man hör det man vill höra.
* * *
På vägen till The Joe utifrån de burgna förorterna den laddade Kapten Zäta idag med Borlänge-musik:
Miss Li gick het på bilstereon.
Och så kom det lite mäster Dylan på det.
Detta är dagens scoop i bloggen.
* * *
Det kan vara inbillning, men det känns som att det vattniga pressläktarkaffet från Tim Horton’s smakar extra magnifikt just ikväll.
* * *
Varken Iain McIntyre eller Cam Cole har skickats hit av Vancouver Sun, vad jag förstår av sittplatsschemat.
Det är ju fan som att underlåta att skicka Big Papa Wennerholm på VM.
* * *
Det börjar kännas som det var väldigt länge sen man fick se en tvättäkta Kron Wall of Pain-propp, men det är inte att vänta ikväll heller.
Motståndarna i väst vet alldeles för väl hur ont det gör att åka in i den väggen och håller nogsamt skallarna uppe när stridsvagnen från Järfälla är på isen.
Men det är klart, Kesler…han fick sig en jävel förra säsongen och kanske kan plockas igen.
* * *
The outfit stormatchen till ära: Svart kostym, ljusblå skjorta och svart slips med grått zickzack-mönster.
Målet är att till sist få ett godkännanden av en kritisk back med kopplingar till Vita Hästen…
* * *
Noterar att både fans och media i New York nu blivit så oroliga att de hemfallit åt hoppet att Rangers ska bli den här säsongens Kings – och alltså följa upp en högst tveksam grundserie med ett playoff-framträdande för historieböckerna.
Well, potentialen finns ju, men för Kings var det stora problemet ifjol en sanslös oförmåga att göra mål. Det problemet har Rangers också – men samtidigt så många fler…
* * *
Det spelar ingen roll var, eller hur långt, de åker: Canucks har alltid fans med sig. Här är hela kortsidan bakom Luongo och Schneider fullspäckad av entusiaster i gästernas jerseys under värmningen.
En mäktig syn.
* * *
Penguins i förrgår och Bruins idag…ingen kan komma och påstå att Markström fått en mjukstart på sin NHL-säsong.
* * *
Edler är en av få i Canucks som värmer utan hjälm. Det ger som alltid extrapoäng i bloggen.
* * *
Här blev till sist lite hejigt igår kväll, men det är som vanligt Hockeytown – det krävs stora shower för att den bortskämda publiken här ska få upp pulsen.
Idag känns det dock på förhand som att ovanligt många är ovanlig peppade.
Det är väl Kesler…
* * *
Filppula. Håll koll på honom. Han gjorde sin bästa match för säsongen igår och ser toppen ut på värmningen idag också.
* * *
And the winner is…well, vi får vänta med det beskedet, både här och borta i Hollywood.
Häng med på resan dit!