Motown on ice, del 3

Detroit – Anaheim 2-2 (Period 2)
* * *
Det är Joakim Andersson som står för genombrottet ikväll.
Han gör själv 1-0 – och därmed NHL-karriärens första mål – och spelar sedan fram till Tomas Tatars 2-1 i ett powerplay.
Överhuvudtaget är den unga kedjan, som också inkluderar Nyquist, Wings vassaste offensiva vapen denna afton.
Det hade man inte kunnat tippa för…ja, inte ens för några timmar sedan, men framförallt inte för något år sedan.
* * *
Viktor Fasth finns det fortfarande inga skäl att klaga på.
Det har varit rätt yvigt och cowboy-artat där ute i den här perioden och målen kunde han göra just ingenting för att förhindra.
* * *
Tom Renney, numer assisterande åt Babcock, är en hedersman men har blivit helt vithårig sedan senast.
Det kanske är oundvikligt när man coachar Edmonton i två år…
* * *
Stackars Ian White ska bara spela pucken från bakom egen kasse, men klubban går av och en indianare av Sitting Bull-format hamnar i famnen på Corey Perry.
En sekund senare är det kvitterat.
Det är ren otur, men samtidigt – visst har man, rättvist eller inte, känslan att det aldrig skulle hända en sån som Lidas.
* * *
Borde inte Detroits general manager vara intresserad av Anaheims Peter Holland?
* * *
Zäta spelar mest av alla i Detroit, inklusive Kronwall och White Babs kanske inte anser sig ha något val, men ändå – om kaptenen också, av ren överbelastning, går sönder är det ju morsning och goodbye.
* * *
Lidas och Homer har inte synts i jumbotronen ännu, men väl i monitorerna här på pressläktaren.
De dricker bira och ser ut att ha det rätt gött.
* * *
Här ska jag vara glad att jag inte är rinkreporter. Utrymmet mellan båsen där Larry Murphy står och försöker komma med analyser är så minimalt att jag skulle klämmas ut och bli tre meter lång.
* * *
Det var förresten någon i morse som berättade att de hade tänkt att zooma in Holmström och Lidström i the kisscam, men att de misstänkte att svenskarna i så fall skulle mörda dem efteråt.
– Helt korrekt, morrade Homer.
Ah, kom igen nu. Det hade ju varit stor humor..
* * *
Undras var man rock är någonstans just nu.
* * *
Det är inte så konstigt att fansen i The Joe tagit Tootoo till sina hjärtan. De har fått leva utan den sortens fysiska hårding i många, många år.
* * *
Det kan bli en spännande tredjeperiod – och jag skulle nog fortfarande lägga min pengar på Ducks.
Hemmalaget sliter som fan, men motståndarna känns helt enkelt lite bättre.
* * *
Slutrapport kokas vad det lider – och med lite tur får ni se lite bilder framåt småtimmarna.