A showdown på Manhattan, del 3

NY Rangers – Philadelphia 2-2 (Period 2)
* * *
Inga mål – och inte så mycket annat att orera om heller.
Rangers hart betydligt mer av spelet första tretton-fjorton av perren, men gästerna kommer tillbaka på slutet och…ja, det var väl det hela.
Man ser gärna lite mer av traditionell osämja mellan de här lagen i tredje.
Att det inte blir några slagsmål, fast Rinaldo och Haley ser ut att bra gärna vilja kasta handskarna, är en sak; det är inget riktigt tryck i närkampsspelet heller, och inte mycket till trashtalk efter avblåsningarna.
Men Flyers kanske spar på adrenalinet till torsdag?
Då är det ju dags för nästa akt i det the battle of Pennsylvania…
* * *
Viberg gör verkligen ett litet gästspel i kommentatorsspåret!
Jag säger som rockfansen i Austin när Nix i Nomads var där på semester:
– We’re blessed by your presence
* * *
I sitt första powerplay i den här perioden är Rangers lättare att känna igen.
Såvitt jag kan se får de inte iväg ett enda skott mot Mister Universe.
* * *
Grosse skadad…ouch. Det behövde Philadelphia ungefär lika mycket som ytterligare ett par trafikljus på Broad Street.
* * *
Jag sitter och randar lite när det börjar så jag är inte hundra, men förstår jag rätt misslyckas Hagge under ett förinspelat jumbotroninslag i en reklampaus att nämna åtta Rangers-spelare på femton sekunder – och sig själv kommer han ihåg först när det är för sent.
Tur att Sörmlands Kurt Cobain är snabbare på grillorna…
* * *
Det är ju inga större fel på Henkes benparad när en fri Hartnell pepprar från slottet.
* * *
Flyers-fansen på sektionen intill, de som frestar på Gris-Olle II:s tålamod, det lilla han har, ser Luke Schenn som kvällens syndabock.
– Schenn again, hör jag mest hela tiden hur det stånkas från höger.
* * *
Det låter som att Grosse drabbats av The Mule-skadan. Det är nåt med Hip Flexor. Fan, ursäkta att jag upprepa mig, men det låter mer som namnet på ett belgiskt industriband än en skada på en hockeyspelare.
* * *
Bobby Baccala är här igen.
Jag såg honom så sent som igår, under sedvanlig Sopranos-paus under arbetsdagen, skjuta en grunge-typ i en kanadensisk tvättstuga.
Nu verkar han mest hungrig.
* * *
Brian Gionta prickar alltså in Montreal Canadiens 20 000:e NHL-mål.
Now, DET kallar jag milstolpe, jösses.
* * *
Vi fick lite show i sista under den hopplöst sega matchen i söndags, så ge inte upp ännu. Det är, trots allt, Rangers och Flyers som spelar.