Andra delen av söndagens dubbelmacka

Jaha, då har yours truly lämnat korresoffan och förflyttat sig tvärs över Manhattan och satt sig till rätta i the woooorld’s most famous arena.
Här håller de, två timmar före första nedsläpp, på att montera ner basketkorgar och lyfta golvplattor från isen.
Ja, det är sån rörig New York-söndag igen.
När det spelats NBA-basket på eftermiddag och blir hockey senare på kvällen.
Det får två konsekvenser:
1. Isen är så undermålig att den inte ens skulle duga i groggarna i Glen Sathers lyxloge.
2. Pressrummet är fullknökat av lugubra basketskribenter under de lugna timmar när det egentligen bara ska vara jag, Brooksie, Stop Coaching-Pat, Zippy och Andrew som sitter utspridda i behaglig tystnad och filar på såna här texter.
Det är dessutom Miami Heat som varit här – och vunnit – så det är trängre till och med än vanligt; James LeBron har inte helt oväntat en månghövdad media-following.
Det känns…obekvämt.
* * *
Eftersom jag redan varit igång och bloggat under dagen, från en av säsongens absoluta höjdpunkter, och kommit hit senare än vanligt blir det ett kort intro ikväll.
Men sedan rullar vi på som vanligt, hoppas jag.
* * *
Men lite coolt är det att Miami Heralds utsände sitter på min vanliga stol.
Att ha The Heat beat på Herald…det är något väldigt coolt med det.
* * *
Mozart kan inte spela ikväll. Ja, Vanek alltså. Det är tråkigt. Man vill alltid de största och bästa.
* * *
Dessutom är här fullt av ivriga japanska reportrar, utsända – vad jag förstår – enbart för att följa mighty Lebron.
Coolt det med, men hur ser det ut med deras lämningstider en sån här kväll? Jag blir orolig.
* * *
Kometen, du är väl med oss ikväll? När Sabres kommer på besök är det i praktiken dig bloggen lever för!
* * *
Tårtan verkar inte heller vara så förtjust i den här sortens söndagar.
Han är på rena slutspelshumöret när han kommer på sin pre game-presskonferens.
En vänlig själ frågar helt försiktigt om hur han tycker att powerplay utvecklats på slutet.
– Det har blivit bättre, lyder det uttömmande svaret.
Sedan säger han ”ok?” och går igen.
Vilken rackare, som Bengt Grive skulle sagt.
* * *
Det var inte särskilt snyggt av Miller att håna Henrique efter den sista straffen igår – och inte var det särskilt karaktäristiskt heller. Men han behöver inte oroa sig, i den här hallen är det ingen som har några invändningar mot dumheter visavi Devils-stjärnor…
* * *
Rangers spelar med samma lag som senast, meddelar PR-avdelningen i den, eh, fåordige coachens frånvaro.
Firma Nash-Hagelin laddar om, kort sagt.
Det lovar gott för alla som vill se fin ishockey.
* * *
Nu har Eken varit hemma i Sverige alldeles på tok för länge.
Kan den som till äventyrs ser honom på Gävles lugubra gator hälsa att jag saknar hans närvaro, i synnerhet här på pressläktaren.
* * *
Jävlar vilken bit han är, Tyler Myers. Rena Big Kjell Samuelsson.
* * *
Andreas Lilja gjorde mål med Adirondack idag.
Det känns nästan som nåt man borde gå ut och fira.
* * *
Vem var det som längtade efter sommartid i USA i kommentatorsspåret?
Nästa helg, baby.
Då ställer vi fram klockan och ligger sedan bara fem timmar bakom er i tre veckor.
Det är bästa tiden på året för en NHL-rapportör, det.
* * *
Efter showen i The Joe tidigare idag är risken uppenbar att detta blir ett saftigt antiklimax – vare sig Rangers eller Sabres har råvarorna för att kunna bjuda på den sortens briljanta underhållning, känns det som.
Men man tager vad man haver, så låt oss ändå hoppas på en händelserik natt.