Hockeyotta i Washington, del 2

Washington – NY Rangers 1-1 (Period 1)
* * *
Ja, inledningsvis ser det ju ut som att Rangers verkligen glömt att ställa om klockan och inte förstått att matchen faktiskt börjat.
Så Capitals går påfallande enkelt upp i 1-0-ledning.
Men Stepan lyckas efter halva perioden valla in en billig kvittering via Holtbys ena skridsko och därefter ser det faktiskt ut som att det är två lag på isen.
* * *
Det börjar ju finfint för Mojo. Han är med stökar i anfallet när Capitals gör 1-0 och får också en assist.
Så gör man comeback.
* * *
När Ovie är så nonchalant som före Rangers kvittering, då är det ett under att inte också Calle Johansson, i all sin snällhet, blir helt Tårtan.
* * *
Bra nationalsång – den går så snabbt att Hamrlik hade ramlat på arslet om han varit med.
* * *
Ja, visst fan spelar Boyle. Då var det ju ännu taskigare av Tårtan att stå och såga honom på presskonferensen för 90 minuter sen…
* * *
Det är rart när de zoomar in Olesky i jumbon efter NHL-karriärens första mål och han försöker stå emot men spricker upp i ett lyckligt leende.
* * *
Ingenstans saknar man, slår det mig, Eken mer intensivt än i Verizon.
Det var här på den här pressläktaren vi växte ihop till n duo lika tajt som Beavis & Butthead, Sam & Dave och gin & tonic.
* * *
Det kom inte så många fler än de som satt här redan under värmningen, men stämningen är ändå hygglig – särskilt som så många Rangers-fans letat sig hit och försöker utmana hemmapubliken.
* * *
Av stiltjen i kommentatorsspåret att döma har informationen om att sommartid nu råder i USA inte riktigt gått fram hos alla.
Eller så är ni bakis…
* * *
Det är en besvikelse att se att John Carlson klippt sig. Jag gillade rockbasist-looken.
* * *
Fortsätter det så här kommer de bara få ut sump när jag tar mitt nästa blodprov, men det känns fortfarande som att det är tidig morgon, så kaffet måst fortsätta pumpa.