Hockeyotta i Washington, del 5 – The End

Washington – NY Rangers 1-4 (Slut).
* * *
Klockan är i skrivande stund halv sju på kvällen och det är inte ens skymning ännu. Solen står fortfarande sned över en ljummen och bedårande huvudstad.
Det här med sommartid är ett av de bästa påhitten i mänsklighetens historia, slår jag härmed fast.
* * *
Det är som sig bör runt Brian Boyle det i första hand bildas mediahög runt i Rangers omklädningsrum.
Tillika har han fått Broadway-hatten tryckt över hjässan.
Lite vackert att se, efter all misär han genomgått den här säsongen.
– Jag har spolat ner de första 18-19 matcherna eller vad det är och försöker starta en ny säsong, meddelar bjässen med ett milt leende.
* * *
Det var alltså inte bara så att Washington drog på sig ytterligare en utvisning under det där avvaktande läget i tredjeperren. Det var Ovetjkin som begick båda lagbrotten – med tio sekunders mellanrum.
– Jag har aldrig sett något liknande och frågan är ju var tekningen efter vårt mål egentligen ska äga rum. Det borde ju vara i deras zon, men det finns inte inskrivet i regelboken, säger Tårtan.
* * *
– Ska du gå på Old Ebbot nu, frågar Bullen på telefon från Borlänge.
Nej, Old Ebbot är väl fortfarande hemma i Göteborg och tar igen sig efter sista spelningen med Soundtrack of Our Lives, så honom kan jag inte gå på.
Old Ebbitt, däremot…vem vet.
* * *
Det hade jag missat, men före matchen idag gjorde Ovetjkin tydligen olyckliga uttalanden om att domarna i största allmänhet.
– Vissa domare har svårt med några personligheter i vårt lag och blåser för fort när de får klagomål. Dom måste respektera oss. Vi är inne i matcherna och känslorna är starka, hette det.
Efteråt får coach Oates frågan om han tror de synpunkterna kan ha påverkat domarna i den här matchen.
– Dom är bara människor, är dom inte, lyder svaret.
* * *
Helt felaktigt var inte intrycket att Rangers hade glömt att ställa om klockorna.
– Vi trodde i alla fall att klockan var åtta när vi klev upp. Och det var den ju egentligen också, berättar Hagge medan han tar en klunk av den där hiskeliga proteindrycken han alltid festar på efter matcherna.
Några särskilda förberedelser på grund av tidsomställningen genomförde laget inte, men det kanske hade behövts.
– J.T Miller såg ut som att han fortfarande sov medan vi åt frukost, skrockar Hagge.
* * *
Det är mycket stort för bloggen att springa rakt in i legendaren Gunnar Svensson i korridorerna i Verizon-källaren.
* * *
Stämningen i Capitals-lägret är påfallande dämpad och det får man ha förståelse för. Efter den här skithelgen är det sex poäng upp till slutspelsstrecket – och om Devils lyckas ta poäng under kvällen till och med sju.
Capstronauten…de måste ge sig ut på och psykiatriska klinikerna och leta rätt på honom igen, det bara är så.
* * *
Nu drar vi ner ridån här och börjar nynna lite ”Instant repeater 99”, en klassisk Old Ebbot-låt…
Återkommer i veckan.