Kungen och Älgen, del 5 – The End

New Jersey – NY Rangers 2-3 (Slut)
* * *
Nja, sista perren var kanske inte riktigt värdig någon popcornorgie.
Det blev ju mer ställningskrig då. Devils jagade och Rangers såg till att det inte fick så många chanser.
Men som helhet var det ett riktigt rock ’n’ roll-derby.
– Ja, det blev väldigt öppet. Mer än det brukar vara i de här matcherna. Men det är väldigt mycket nytt folk i båda lagen också, påpekar Henke efteråt.
Man får passa på att njuta alltså. Snart blir slagen om Hudson schackpartier igen.
* * *
Kollegor från frejdiga sajter och statliga tv-bolag försöker få ut bloggen på dåligheter efter besöket i Jersey.
Men det är en no-no.
Dels har jag för mycket att göra, dels återhämtar jag mig fortfarande efter förra veckans rungande bender.
Så trots att jag egentligen är jaget i Olle Adolphsons ”Trubbel” – han som konstaterar att han aldrig kunnat säga nej till något alls och aldrig nekat sig det ena eller andra – säger jag nej.
Ni borde vara imponerade.
* * *
Det missade jag helt, men guvernören himself var tydligen på matchen – Big Boss Chris Christie.
Här är vi ju inte direkt republikaner, men ändå. Lite häftigt.
* * *
Jag tycker det ser ut som att Henke nästan på ren ilska börjat spela som ifjol igen – att han liksom försvunnit in i sin bubbla och fokuserar så där rasande aggressivt på varje enskild räddning.
– Visst, jag har varit arg. Men samtidigt har det varit viktigt att spela som vanligt och inte göra mer än i vanliga fall, menar han.
* * *
Eftersom väglaget verkar hyggligt chansar jag på att ta taxi hem, men det blir som vanligt. Chauffören kör som den värsta Lasse Anrell och utandningen när vi mot alla odds kommer upp ur Lincoln Tunnel är av samma sort som när Stillwater flyger ut ur sitt oväder i ”Almost Famous” och kan nödlanda.
* * *
Bortalagets omklädningsrum i The Rock är ett av ligans minsta och jag finner det roande att se kollegor som aldrig varit där förut irra omkring i trängseln.
– Man är ju i vägen var man än står, suckar Lehman.
Precis.
Själv har jag dock snubblat på så många trunkar och skridskor där inne genom åren – en gång så spektakulärt att Lundqvists förre backup Drottningen Valiquette höll på att skratta ihjäl sig, faktiskt – att jag lärt mig att man ska stå tryckt mot väggen och vänta tills materialarna rensat undan lite bråte.
* * *
Imorrn blir det en bra kväll i korresoffan. Först Detroit-Minnesota i från The Joe – sedan det rungande heavy weight-mötet mellan Anaheim och Chicago.
Ni tar väl följe då?