The battle of Pennsylvania från korresoffan, del 2

Philadelphia – Pittsburgh 4-1 (Period 1)
* * *
Man vet vilka det är som möts när ett lag tar ledningen med 4-1 i första perioden – och allt fortfarande känns helt öppet och ovisst.
Men vet vilka det är som möts när alla fullföljer alla tacklingar hela tiden, när tempot är så uppdrivet att varningslamporna på Indy 500 skulle tänts och varje avslutning är så där till-varje-pris-desperat – fast handlar om en grundseriematch.
Man vet vilka det är som möts när en stjärna (James Neal) som suttit i utvisningsbåset kommer ut på isen efter ett baklängesmål – och omedelbart hamnar i slagsmål med en motståndare (Scott Hartnell).
Välkommen till The Battle of Pennsylvania, liksom.
Det har, ännu en gång, levt upp till alla förväntningar.
* * *
Flower har haft roligare kvällar. Fast han har samtidigt haft en och annan av samma sort också, inte minst mot Flyers. Mannen är unikt ojämn.
* * *
Penguins inte bara VET att de kan hämta in det här. Av historien i de här slagen att döma är det till och med högst troligt att de GÖR det.
De får bara akta sig för att svara på Flyers provokationer, men det är lätt att sitta här i en ful soffa och tycka. Blir man förbannad så blir man – fråga bara James Neal.
* * *
Trevligt att se att Grosse är tillbaka direkt.
Men det är klart – något som kallas Hip Flexor biter inte på en sån klippa.
* * *
Jag sa ju det:
När Storchen sitter på läktaren går det inte att komma åt Capitals.
Men vad surt för fellow gävlebon Markan.
Träffade honom och Bäckis när de sommartränade ihop i Sandviken i juli och nej, det var garanterat inte så här han hade tänkt sig att de skulle bli när de strålade samman igen.
* * *
Jag frågar igen:
Var det någon som hade på känn att Voracek skulle kunna spela den här hockeyn i år?
* * *
Jag har beställt en milkshake på delivery, derbyt till ära.
Dags att knäppa den nu.