Annandagens showdown i NYC, del 2

NY Rangers – Winnipeg 1-2 (Period 1)
* * *
Ja, men det här ser ju bra ut för Rangers.
I nitton sekunder.
Då snärtar Derek Stepan in 1-0 efter ett oväntat kvickt, vasst anfall.
Men mindre än en minut senare kvitterar Antropov – efter horribelt uselt försvarsspel av Eminger och 98-årige Hamrlik – och sen försvinner hemmaspelet ner som i ett sånt där slukhål i Florida.
Ynkedom, faktiskt.
* * *
Inga Avery-ramsor på läktarna ännu.
Men det kan fortfarande komma.
* * *
Att de inte kan göra mål är illa nog, men ännu mer beklämmande – rent sorgligt, rentav – är Rangers taffliga, förvirrade, räddhågsna spel runt egen kasse.
Man tycker direkt synd om han som står där och de senaste matcherna fått lova att agera extra-back.
* * *
Okej, precis här i slutet var det lite mer gnista i ett par Rangers-anfall och det var Zuke som trummade upp tempot.
Men han borde ha skjutit när han hade laget. Det här laget har nog med spelare som slår en passning för mycket.
* * *
Jets spelar, å sin sida, så stabilt och lugnt och smart.
Ledningen är mycket rättvis.
* * *
Man börjar förstå varför Hamrlik gick emot spelarfacket under lockouten.
Han vill ju bara sina medspelare ont.
* * *
Speakern sa fel under kvällens intro och råkade kalla hemmalaget för – Blueshorts.
Så kan man ju se det.
* * *
Evander Kane är så ivrig att få spela att han sätter på sig hjälmen och kör en båge genom zonen redan innan de hunnit till andra versen i amerikanska nationalsången.
Ungdomar…
* * *
Stämningen på den skandinaviska delen av pressläktaren blir något spänd när det visar sig att Zuke tagit Hagelins plats i topp 6-given – och att the fastest man in showbusiness har flyttats ner i tredjelinan.
Men vi får försöka ha det morsomt i alla fall, vi har nånstans gemensamma intressen.
* * *
Aj, Clitsome – mannen med namnet som låter som ett dirty joke – får en klubbspets i ögat och tvingas lämna isen.
Må det vara bättre än det såg ut.
* * *
När nu hela pressläktaren har en nyans av lusekofta undrar man ju om vi har några norska läsare också.
Ge er till känna i så fall, vi giller Norge i den här bloggen!
* * *
Han är för jävla lysande, Toby Orr.
Han gör allt rätt hela tiden, befinner sig precis där han ska, begår inte ens antydan till misstag.
Platsen i OS-truppen nästa år måste vara lika gjuten som Henke Lundqvists.
* * *
Välkommen, Moosejet. Det var ju en direkt poetisk debut i kommentatorsspåret. Keep them coming, säger jag.
* * *
Tolv minuter in i perren kommer Twiggy, som vi från och med nu kallar Varpu.
– Ja, var glad att jag kom alls, säger hon med en axelryckning.
Sen slänger hon fram ett knippe finska lakritsstångar och önskar glad påsk.
Det kallar jag entré.
* * *
Undrar hur Nash känner sig när han lutar huvudet mot kudden ikväll,
Rangers kommer då nästan garanterat att ha trillat ner under slutspelsstrecket – medan Columbus precis sig över det i väst.
Inte så kul, kanske.
Men han får väl ta en kaffe.
Det ska jag göra.