Årets match på Garden, del 2

NY Rangers – New Jersey 2-0 (Period 1)
* * *
Nja, jag vet inte om man riktigt kan påstå att det är som på Long Island för en vecka sedan.
Då var det ju jämnt.
Här ser vi ett lag med självförtroende och ett utan. .
Men visst – det är bra tändning, bra tempo och bra ramalama på läktarna.
* * *
När det är sånt här tryck i kommentatorsspåret, då blir gamle Biffen glad.
Vill jag bara att ni ska veta.
* * *
Nu är det väldigt nära till golfbanan för Devils; det blir lätt det när man släpper in skitmål efter 30 sekunder i en måste-match.
Men de kom tillbaka från 2-0-underläge mot Florida häromdagen och nu finns ju snart inget mer att förlora, det är bara att gå all in.
Allt kan fortfarande hända, tror jag.
* * *
Apropå awards – om det fanns ett för breakthrough of the year skulle Derek Stepan ligga bra till.
Så sent som i somras tyckte jag att Rangers borde trejda bort honom.
Det tycker jag inte längre.
* * *
När bänken lyckas snacka till sig en utvisning vet man att humöret hos gästerna inte är bättre än hos fellow new jersey-bon Paulie Walnuts under konflikten med Christopher efter tjafset om notan i Atlantic City.
* * *
Korrigering:
Rangers förlorar INTE kontrollen över sitt eget öde vid förlust idag.
Jag hade tagit fel på Jets antal matcher, trodde de hade en till kvar.
Men i skiten hamnar dom ändå om de tappar båda poängen, that’s for sure.
* * *
Satan så coolt, Larionov sitter några platser från yours truly Biffen på pressläktaren.
Nej, jag menar inte Niklas Eriksson – även om det såklart också vore enormt.
Utan den riktige.
Igor.
Fan, nu blir jag verkligen starstruck…
* * *
Det är brutala decibeltal i det ”Maaaaaarty” som inte helt oväntat följer på det något dråpliga 1-0-målet…
* * *
Larionov kastar rätt lugubra blickar åt mitt håll och tänker, känns det som:
”Kan det verkligen vara dåren i ansiktsmålning på isen i Wiener Stadthalle 1987?”.
Jo.
* * *
Trodde inte Girardi var mäktig den sortens Foppa-inspirerade ”mottacklingar” men D’Agostini stupar som skolgosse som försökt ge sig på jätten i första avsnittet av ”Game of Thrones” för några söndagar sen.
* * *
Däremot känns det inte som att Larionov när han ser en sån här match nånsin tänker:
”Ah, det var precis så där jag, Makarov och Krutov brukade göra…”.
* *
Alltså, fatta att ligan på varje enskild match skickar en trupp a minst femton man som – alla iklädda samma fula klubblazers – sitter på pressläktaren eller i loger och administrerar individuell statistik.
Borde inte de uppgifterna kunna datoriseras?
Om inte:
Borde det inte åtminstone gå att lätta upp det grå gubbväldet med en eller annan smart lady?
Och om inte heller DET går:
Sätt på dem lite festligare kläder – och säg åt dem att inte sitta i grupp och se så saggiga ut i pressloungerna.
* * *
He he, förstår att tanken på en biff i Stålmannen-dräkt roar er grundligt.
Men såna böjelser sköter jag i lönndom…
* * *
Lite kaffe på det här så är eftermiddagen komplett.
Keep it coming i kommentatorsspåret nu!