Den stora återkomsten, del 5 – The End

Washington – Ottawa 1-2 (Slut, övertid)
* * *
Ja, det kan man väl kalla hyfsad comeback.
Två assist – inklusive till det sudden-mål med vilket Gonchar skickar
Och överlag finfint spel under 27 jädra minuter på isen.
Eller som unge Herr Karlsson själv säger när han efteråt står och myser medan journalister och fotografer ramlar omkring runt honom.
– Det var bara några få gånger jag undrade vad jag höll på med…
* * *
Dramat i öst är alltså över.
Med sina respektive segrar är både Rangers och Senators klara för slutspel – och Winnipeg får packa ihop för säsongen.
Surt för dem, de har slitit bra och förtjänade en chans i år.
Men i väst finns det fortfarande lite nerv efter Columbus 3-1-seger över Dallas.
Red Wings måste ta åtminstone en poäng i grundserieavslutningen i Texas på lördag för att vara säkra – och Wild måste plocka två poäng i de återstående två matcherna.
Framförallt fajten i American Airlines Center blir nåt att ägna lördagkvällen åt.
* * *
Karlsson har en rejäl ispåse runt vänsterbenet och haltar en aning när han tar sig bort mot Caps rum för att träffa Bäckis, men det ska man tydligen inte bry sig så mycket om.
– Allt är inte precis som det ska, men jag hade inte ont under matchen och jag har inte ont nu, understryker han.
* * *
Alfie behövde inte fundera särskilt länge på det där med twitter.
Direkt efter clinchen ikväll klev han ut på den stora scenen och hittas nu på det här kontot:
@DAlfredsson11
Kom igen, mycket skandaler nu, Daniel!
* * *
Både jag och Åsberg står i korridoren med Erik när Bäckis till sist kommer ut ur Caps rum och vi vill också prata med Gävle-sonen, men det blir det inget med.
– Nej, flinar Norris Trophy-vinnare, inga gamar här. Försvinn med er.
Ha!
* * *
Old Ebbitt har öppet sent på torsdagar, vill jag minnas, så morsning korsning på er.
Nu går en taxi dit.
Vi hörs igen på lördag – och då ska vi reda ut vem som bör undvika vem i slutspelet och varför.
Tack för den här fina kvällen.