Do or die på Garden, del 2

NY Rangers – Washington 0-0 (Period 1)
* * *
Caps är odisciplinerade – och Rangers är oförmögna att utnyttja de lägen den bristen på pli och lydnad genererar.
Det är väl vad man kan säga om den här perioden.
Annars har den haft mindre tydlig karaktär än tidigare akter i serien.
Hemmalaget har mest puck och tillbringar mycket tid i gästernas on, men särskilt mycket chanser skapar de inte.
Därmed känns fortsättningen påfallande öppen och oförutsägbar.
* * *
Föreställningarna om att Ovie inte jobbar hårt i egen zon kanske får sig en liten knäck när han går ner och täcker skott tre gånger i rad under samma byte, no?
* * *
Rangers PP är bättre än det brukar vara, Zuke och Brassard och Boyle har hottat upp det rätt så avsevärt , men likafullt:
I fem-mot-tre måste det bli mål.
Måste.
Annars går det inte att vinna slutspelsmatcher.
* * *
Att Del Zotto-risotto kan tacklas så hårt som när han knockar Perreault hade man inte riktigt klart för sig.
* * *
Shit, det ser för några ögonblick ut som att Wilsons ben vridits sönder helt och hållet när han inte kan ta sig av isen och bara ramlar hela tiden – men han har tack och lov bara gjort en Kronwall och tappat en skena.
* * *
Har radioreportrar från tre olika stationer inom klart hörselavstånd och lyssnar till tre separata referat samtidigt.
Det är som höra Sonic Youth baklänges ungefär.
* * *
Hillen, den gamle killen, tar en osedvanligt intelligensbefriad utvisning när han blir arg på Callahan och börjar veva.
Bättre än så får man ju kontrollera sina impulser när det är playoff.
Fehrs armbåge i ansiktet på Brassard vittnar inte heller om betungande studieskulder.
Var madrasserna på Trump Soho knöliga i natt eller vad?
* * *
Jodå, det är lite mer hetta och huggtänder i stämningen på Garden ikväll. Det framgår redan av de hetsiga vrålen under nationalsången.
Finally, New York…
* * *
Och fram för att markera mot Fehr efter Brassard-incidenten åker Zuke.
I förhållande till storlek är han tuffast i hela New York.
* * *
Fint att det står en tjomme i svensk fotbollströja bakom den säregne Al Trautwig under uppsnacket på MSG – som vi har i monitorerna här på pressläktaren.
Man börjar osökt tänka på Zlatan.
För övrigt:
Ja, jag hatar också ordet ”uppsnack” men kom inte på något bättre just nu.
* * *
Det luktar väldigt starkt av halstablett, typ Fisherman’s, på pressläktaren.
Mycket lugubert.
* * *
Ryser ju lite när radiokommentatorerna utbrister ”and they just keep coming and coming”.
Det är det i och för sig ingen som gjort här, för inget av lagen har spelat på det sättet ännu, men vi får höra det under en reklampaus.
* * *
Ron Dugay goes Don Cherry on our asses med en storblommig kavaj i MSG-sändningarna.
Har han förlorat förståndet?
* * *
Ett mål nu, tack.
Åt något håll.
Då blir der mer fjång på det här.