Ny fest i Kallur-land

Back on Long Island!
Med hjärtat bultande av förväntningar och upprymdhet.
Scenerna här i söndags eftermiddag hör till de häftigaste, mest omtumlande och häpnadsväckande jag upplevt under mina år i den här egenartade cirkusen.
Hela plåtburkan skakade och rockade ju – en halvtimme innan spelarna kom ut för uppvärmning!
Får vi bara uppleva hälften så sprängladdad atmosfär ikväll är vi garanterad en fantastisk kick.
Vi har väl några sköningar med oss i den svenska vårnatten?
I så fall ska jag göra mitt bästa för att förmedla den kicken så att den känns också i de rum där ni sitter och tittar.
* * *
Det låter som att även James Neal och Brooks Orpik spelar ikväll,
I så fall får vi för första gången nånsin se den nästan ofattbara 2013-upplagan av Penguins i dess fulla glans.
Motståndarna borde gömma sig under täcket – ett mer stjärnspäckat och komplett lag har inte uppträtt i Stanley Cup sedan Wayne Gretzky var ung.
Men kidsen från Long Island låter sig inte skrämmas . Antigen är de för unga för att förstå att det ska fladdra i magen när man går upp mot genier eller så har de bara solida självförtroende av naturen.
– Vi vet vad alla andra tror, men vi är övertygade om att vi kan vinna den här serien. Det var vi från början och det är vi fortfarande, säger Josh Bailey, en av den här bloggens stora favoriter.
Det är en djärv och beundransvärd inställning och den har ju tagit ungbloden längre än någon hade kunnat föreställa sig.
* * *
Det bor uppemot 20 miljoner i New York-området och idag var allihop ute på Long Island Expressway och körde.
Kändes det som.
Efter tre på vardagseftermiddagarna är den här säregna ön verkligen bara en enda stor parkeringsplats.
* * *
Jag säger det igen:
De som börjar klaga och gnälla och snacka skit under slutspelsserier förlorar alltid.
Det borde Bieksa-pjäxan ha varit medveten om innan han gick ut med anklagelserna om att Sharks filmar – vilket för övrigt är något övermaga att höra från just det hållet.
Så höll ju han och lagkamraterna på under finalen 2011 också och det ledde bara till misär. Fan, Luongo satt ju till och med på en presskonferens och jämrade sig över att han inte hade fått något beröm av Tim Thomas. Då sätter man själv på sig förlorarens dumstrut.
Håll käften och spela – det är så och bara så man når framgång i Stanley Cup.
* * *
Jag hade dock självaste Varpu med mig i kärran ut genom Midtown Tunnel idag, så efter ett tag kunde jag styra ut i carpool-filen och sitta och skratta gott åt ensamförarna ute i den den stillastående kön.
Ibland är det väldigt bra med finska vänner!
* * *
Men hur sturska Josh Baily och hans unga vänner i Islanders omklädningsrum nu är utåt gissar jag att de sväljer hårt när de tänker på vilken PP-uppställning Bylsma kommer att aptera när han nu – förmodligen – har alla alternativ till hands.
Crosby.
Malkin.
Iginla.
Neal
Letang.
Holy helvetet.
Att ta utvisningar under de förutsättningarna är inte mer rekommendabelt än att klappa grizzlybjörnar, blanda flugsvamp i lunchsalladen eller åka bil med Lasse Anrell.
* * *
Att skriva namnet Luongo känns numer lätt vanskligt.
Häromdagen ändrade rookie-datorn det utan mitt godkännande till Lungsot, vilket gladde redaktörerna hemma i Stockholm nåt oerhört.
Själv konstaterar jag att Canucks-målisen haft bättre dagar, men SÅ dålig är han inte…
* * *
Beslutet att alls lämna holken i Midtown idag var inte alldeles lätt. Det innebär ju att jag missar fjärde fältslaget i det kanadensiska inbördeskriget – en slutspelsserie som egentligen känns lika omistlig som säsongspremiärerna av Sopranos brukade kännas.
Men live är ändå live och doften av axelskyddssvett i omklädningsrummen efteråt beroendeframkallande.
Så här är vi ändå.
Dessutom kommer ju ni hålla mig ständigt uppdaterad med färgstarka rapporter från Scotiabank, eller hur?
* * *
Men vem vet, Bylsma kanske slänger in Dogge Murray i numerära överlägen istället.
Han visade sig vara rena Erik Karlsson i söndags.
– Ja, jag träffar ju kassen nuförtiden, som han glatt flinande konstaterade efteråt.
* * *
Det där med tailgating är inget Islanders-fans ägnar sig åt endast under helgeftermiddag.
Även idag pågår högljudd grill- och Budweiserhävarfest när vi svänger in på den väldiga parkeringen.
– Grejorna dom äter…ugh, säger Varpu.
Jag tycker det ser gott ut, jag…
* * *
Dogge gjorde förresten intervjuer efter förra matchen i bar överkropp och om någon till äventyrs trodde något annat kan jag meddela att han…ja, hur ska vi nu beskriva det här utan att låta som vi har en crush…men, ja, där finns absolut ingenting annat än jävligt hårda muskler.
* * *
Å andra sidan får de där tailgating-deltagarna vad mig anbelangar äta cockerspaniel om de vill.
Bara de fester intensivt och ställer till med samma läktarparty igen.
* * *
Den kvicka skridskoåkningen och de halsbrytande spelvändningarna.
Det är det Islanders lever på och de detaljerna vet pingvinerna vid de här laget att de måste hantera på ett smart sätt om den här serien inte ska vara kvitterad när kvällen är över.
Men att veta och att göra är två olika saker, ibland går det så satans fort att ingen helt enkelt hänger med – som när Okposo med gudomliga briljans tog emot pucken under sitt friläge i söndags.
* * *
Något geni har sedan i söndags klampat in i Nassaus lilla pressrum och ersatt de vanliga old school-bryggarna med något slags högteknologiska vidunder och plötsligt måste man vara civilingenjör för att hälla upp en kopp kaffe.
Sånt kan göra Kapten Haddock av den fredligaste bloggare.
* * *
Mycket hänger på Flower också.
Han måste ha en bra kväll när Tavares och de andra passionerade, oförvägna kidsen gör säsongens bästa match.
Det har han som bekant ibland – och ibland inte.
* * *
Koden till pressläktarens internet är 1980818283.
Det är verkligen heliga årtal i den här hallen – och tänk att Stefan Persson och Anders Kallur var med och spelade hem alla fyra titlar.
Det är ett snudd på oslagbart svenskt rekord de delar med Lidas och Homer.
Oslagbart?
Ja, i alla fall om man ser till nu aktiva. Säg mig vilka andra som under överskådlig framtid kommer att vinna Stanley Cup fyra gånger?
* * *
Ullabulla är i alla fall med på värmningen.
Bra.
Hoppas han får spela lite mer ikväll också.
* * *
Om jag skulle låta smartare än vanligt ikväll – inte så svårt i och för sig… – ska ni inte bli alltför perplexa.
Det beror på att jag råkar sitta precis bakom MSG:s kommentatorer – och dessutom har Kenny Alberts snett framför – och hör allt de säger.
Då kan det bli lite studs även i analyser från en som egentligen bara är hör för ljuden och känslorna och dofterna…
* * *
Och jodå – James The Real Deal Neal är även han ute på isen under värmningen.
Pingvinernas marsch kan börja.
* * *
Det här blir nu en frapperande oviss serie – eller så avgörs den.
Nåt säger mig att vi vet rätt snart.
Have fun – och spruta kommentatorsspåret fullt.