Sid, valrossen och finblogg, del 3 – The End

Det kunde man ju ge sig fan på. Klart det blir övertid i Vancouver – just när jag är så trött att jag nästan kräks och verkligen behöver sova.
Men man satt ju bara och väntade på den där kvitteringen i slutet.
Inte för att Sharks gjorde någon stor andra halva av den här matchen – snarare tvärtom – men för tillfället är Canucks ett lag som släpper in mål i såna lägen.
Nu kan det bli långdraget också.
* * *
Patrick Kane for president!
Såg ni den patenterade passningen bakom ryggen till Sharps sista mål?ä
Det var ju Harlem Globetrotters, Sigfried & Roy och en Monet-målning på Metropolitan Museum of Art i en och samma giv.
Jag tror man kan säga att jag älskar honom.
* * *
Som mot Flyers ifjol….
Det var verkligen så Penguins uppträdde idag.
Ska det vara så svårt att lära sig den där lektionen?
Men nu blir det skoj att åka till Long Island på söndag? Åskan kommer att gå i Nassau Coliseum.
* * *
Kesler har ändå en hygglig match, får man ju säga.
Och det behövs när Sharks bara suddar ut ur bröderna Sedin ur matchbilden.
* * *
Bara så John J vet pratade jag med Ullabulla efter matchen i Consol.
– Förbannat kul, sa han.
Om matchen alltså.
Hans kultstatus på sina håll i kommentatorsspåret väntar jag med att berätta om…
* * *
Förlängningen i Vancouver har börjat – men jag drar för gardinen här i alla fall.
Jag blir psykotisk av sömnbrist för fan, och i morrn ska jag dessutom styra uppför Jersey Turnpike efter matchen.
Ojvoj.
Tills vi hörs – lördag kväll vid halv sju, svensk tid – kan ni sitta och fundera över den mystiska hissen i Verizon Center.
Vad har hänt med våning 5?