Sunday night magic

Ottawa – Montreal 1-1 (Period 1)
* * *
Oh boy, ytterligare en sån här omtumlande fysisk, hatisk, hoppande intensiv vi-kan-offra-armar-och-ben-för-att-vinna-ikväll-match pågår ju nu.
Terrific!
Vi blir helt bortskämda, blir vi inte?
* * *
Jag tycker Senators kände klart starkast i början och gick upp i rättvis 1-0-ledning men sen har ett slugt Montreal och tagit över mer och mer och kvitteringen är inte helt ologisk den heller.
Och fortsättningen är komplett omöjligt att förutse.
* * *
När ska MN Johan avlossa sitt segerjubel i kommentatorsspåret?
Jag väntar.
* * *
Det är alltid lika vackert att höra Scotiabank skandera sitt ”Alfie, Alfie, Alfie”.
Gud hör, var så säker.
* * *
Men nog var det en Pat Bonnier i miniatyr Anderson gjorde på Habs-målet?
* * *
Inte sedan Damon Albarn var som argast på Oasis har någon gått så hårt åt en stjärna som heter Gallagher som Senators gör ikväll.
Fan så det smäller runt öronen på honom.
* * *
Det är en fin arena, Scotiabank. Man borde vara där ofta, men jag har inte avlagt några besök sedan finalen 07.
Jo, för fan – jag och Höken var ju där och gjorde Alfie-rep några år senare också.
Då spelade dom en kväll mot Rangers och en annan mot – Montreal.
Det är enda gången, slår det mig, jag varit på NHL-hockey och bara hört kanadensiska nationalsången under preludierna.
* * *
Apfelstruder bestraffas mycket riktigt med två matchers avstängning.
Helt korrekt.
Och med det kan han ha sabbat hela serien för sitt lag.
* * *
Vi var ut och åt både lunch och middag med Alfie i Ottawa den där gången och reaktionen när övriga gäster på etablissemangen insåg vem som kom in genom dörren var obetalbar.
Vi hade inte väckt mer uppmärksamhet om vi så haft en sabeltandad tiger med oss.
Göteborgaren är i sanning gud där uppe, det lärde vi oss då.
* * *
Subban är en bitch när han tjafsar med lagkamrater…
* * *
Vid ett annat tillfälle följde jag Alfie och Höök i bil och på vägen till en flygplats – där stjärnan tog flyglektioner i enmotoriga plan, den token – passerade vi drive thru-luckan på en Starbucks.
När jag kom fram stod det bleka biträdet och bara flämtade.
– Du you know who was in that car? Alfie! It was Alfie!
Ett fint ögonblick.
* * *
Har ni en fin söndagkväll/natt?
Det har jag.