The Stuff Dreams Are Made Of, del 4

Chicago – Detroit 1-1 (Period 3, övertid väntar)
* *
Men vad fan…
Nu blöder mitt för den gode Yellbear.
Snacka om att förverkliga drömmar och skriva legender.
Han åker ju när det är 1.50 kvar upp och dundrar in pucken som avgör hela serien och skickar Blackhawks till konferensfinal.
Då har domarna, i momentet strax innan, hittat en situation där de – mycket lugubert – menar att både Quincey och Saad måste visas ut.
Så rycker man en dröm ur händerna på någon.
Och en bra vinkel ur händerna på en annan…
Men vi får en Overtime i en Game 7.
There’s nothing like it, folks…
* * *
Offroad!
Jag har undrat var du tagit vägen.
Och det krävdes en sån situation för att vi få skulle få höra av dig…
Välkommen ändå.
* * *
Nyquists passning till Zätas kvittering är ju helt geinal.
Han behöver verkligen ta någon examen, han har en magnifik framtid som hockeystjärna.
* * *
Det är nu drömmarna VERKLIGEN förverkligas eller krossas.
Någon blir evig hjälte, någon annan syndabock – och domare Walkom får vid bortaseger se till att hålla sig från Russnäs i sommar…
Finns det poetisk rättvisa gör Yellbear avgörande målet, men jag har som någon i kommentatorsspåret en känsla av att Kane hugger.
Eller så Jonte Ericsson åt andra hållet.