Stanley Cup-finalen 2013, del 34

Boston – Chicago 1-0 (Period 1)
* * *
Mot Chicago imorrn eftermiddag då, boys and girls.
Det var Blackhawks-gossarna som pratade om att de skulle göra sina unga livs bästa match ikväll, men det är Bruins som gör det.
De iscensätter inte samma målkavalkad som mot Canucks för fyra år sedan, men är spelmässigt lika överlägsna.
Hungern, beslutsamheten och tyngden när de trycker till på gasen och kommer i de där mäktiga attackerna kommer att göra det ohyggligt svårt för Hawks att komma någonstans alls ikväll.
* * *
Som jag förstår ligger Shaw ett tag medvetslös på isen efter att ha tagit ett slagskott rakt i ansiktet. Förmodligen går käken sönder, förmodligen får han nöja sig med flytande föda hela sommaren.
Det känns inget vidare att publiken i Gaaaaden buar i det läget….
* * *
Kellys 1-0-mål är en liten teaterföreställning i sig självt, med Pailles framspelning som särskild showstopper.
Det luktar nästan lite Sugar Kane.
* * *
Yellbear går rakt ut i omklädningsrummet efter att, med viss möda, ha tagit sig till båset här på slutet.
Då har vi redan sett Shaw försvinna för Hawks och Jagr för Bruins – och Toews, Hossa och Bergeron är som bekant demolerade sedan tidigare.
Det börjar kännas som ett avsnitt av MASH.
* * *
Frolik borde ha kunnat göra något mer än bara damma på när han plötsligt är helt ren i slottet.
Hans lag kommer inte att få många chanser av den kalibern och de de får är det absolut livsavgörande att ta hand om
* * *
Bergeron är alltså med,
Och redan när han kommer ut för lineup känns det som att den lilla detaljen gett hela Boston en kick som leder till Game 7.
* * *
Carlos Arredondo deltar i den traditionella flaggceremonin under preludierna och en mer inspirerande människa får man verkligen leta efter.
Det var han som kastade sig rakt in i kaoset vid målgången på Boston maraton och hjälpte de söndertrasade terroroffren – inklusive den unge mannen som fick båda benen bortsprängda – till snabb sjukvård.
* * *
Erik Karlsson är uppe och kollar polaren Stålberg i natt, förstår man av twitter.
Då kan det bara bli succé för Man of Steel.
* * *
Det sägs nu att det aldrig tidigare varit så här varmt när en Stanley Cup-final spelats.
Jag tvivlar inte, för första gången nånsin sitter man till och med pustar uppe på pressläktaren redan i förstaperren.
* * *
Eken är stissig ikväll.
Antsy.
Ivrig.
Jag vet inte vad det betyder, annat än att han hoppas få flyga till Chicago i morgon.
* * *
Bikinipop, Le Biff har ljusgrå kostym, vit skjorta – mycket ovanligt! – och ljusblå somrig slips.
Ingen greatest hit direkt – men det funkar.
* * *
Se, Uncle Fester fortsätter belöna Söderberg för insatserna.
Nu får han smaka på powerplay också.
* * *
Bickell får smaka egen medicin när Paille trycker till honom i mittzonen.
Det kan förmodligen vara nyttigt att bli påmind om hur det känns när man öppnar proppskåpet.
* * *
Ja, Kometen – de gamla bananflugorna från Garden är minst lika intresserade av hockey som Russnäs kossor och skulle aldrig missa en Stanley Cup-final.
* * *
Det fanns de som talade om att Bruins skulle vara slitna och trötta.
Inte direkt va?
* * *
Hawks kan trösta sig lite med att Crawford, faktiskt, varit riktigt vass.
* * *
Okej, det mest tyder på att Mike Bolt får packa ner bucklan och flyga den till Chicago.
Men det är hockey.
Man vet aldrig.
Ni måste – bara måste – stanna uppe och se fortsättningen också.