Säsongspremiär i Jersey, del 5 – The End

Tedenby, som verkligen ser ut som en småländsk variant av turkbulgariske tyngdlyftaren Naim Suleymanoglu i kroppen efter sommarens hådkörning, tycker såklart det är roligt att göra mål på Henke Lundqvist.
Men det hade kunnat vara ännu roligare….
– Ja, tänk om Hedberg stått. Jäklar vad roligt att göra mål på honom, säger han och fyrar av sitt legendariska leende.
Ja, det hade varit roligt att se honom överhuvudtaget.
Men tyvärr verkar det inte som att herr Moose ska spela i Philly kommande natt heller.
Då startar Biron – och sen vill coacherna tydligen ta ytterligare en titt på den här Talbot.
Vad är det för dumheter?
* * *
Det räcker med en enda för att inse att det kommer att bli oändligt mycket behagligare att gå på presskonferenser med Rangers coach i år.
Kontrasten kunde inte vara mer bjärt.
Det är ingen tension, inga föraktfulla blickar, ingen känsla av att den som ställer en fråga helt omotiverat bemöts med en förolämpning – eller ett raseriutbrott.
Vigneault – kallad AV av alla – bara står där och svarar vänligt och mjukt på allt och sen är det inte mer med det.
Samtidigt kommer rapporter om en första störning i relationerna uppe i Vancouver.
Någons mobil råkar ringa under Tårtans presskonferens – och han gör omedelbart klart att han tänker gå om det händer igen.
Ojvoj.
* * *
Några andra verkligt handfasta slutsatser än att det är för underbart att hockeysäsongen inletts går det inte att dra av en sån här inledande dans mellan rivalerna på varsin sida Hudson-floden, men några små iakttagelser inbillar jag mig ändå att jag gjorde,
Som att Brad Richards kanske börjat återfå lite av sitt självförtroende, som att Adam Henrique är på väg mot en stor säsong och som att Youngblood Adam Larsson tagit ett rejält kliv framåt.
Och framförallt:
Cory Schneider (som stavar just Cory, inget annat…förlåt en rostig bloggare) har kommit till Soprano-land för att äga.
Från start.
– Ja, äntligen har vi en bra backup-målis, skrockar Tedenby – med viss assistans av bloggen.
Det är, säger erfarenheten att vi måste klargöra, ett skämt.
Ynglingarna i Devils älskar Johan Hedberg.
* * *
Springer på Uffe Samuelsson i environgerna också.
Han ser fortfarande för stenhård ut – även med en pizzaslice i näven.
* * *
En domaren i The Rock hette – TJ Luxmore.
Om jag skrev deckare skulle min huvudkaraktär ha det namnet.
TJ Luxmore.
Fruktansvärt tufft.
* * *
Det var många unga svenskar som hade en fin natt.
Adam Almquist dunkade alltså in två powerplay-mål för Wings, Filip Forsberg gjorde mål för Nashville och Hampus Lindholm blev målskytt för Anaheim – samtidigt som Jakob Silfverberg stod för två assist och Rickard Rakell för en.
De tar för sig, pöjkarna.
* * *
Nu ska jag återgå till att gneta med stora säsongstipset.
Det tar sin lilla tid och är mödosamt.
Men det kan ju själva facit vara värt….