Bluesafton i Missouri, del 3

St. Louis – Nashville 4-2 (Period 2)
* * *
Det är ju lika bra att göra sig hemmastadd i Det Stora Blå.
Vi kommer ju att få sitta här under finalserien i sommar, det känner jag mig ännu mer övertygad om.
Blues Brothers kommer visserligen av sig något under första halvan av den här perren, som dominerande lag i ledning med några måls marginal plägar göra, och ettriga, kvicka predatorer ligger på bra och lyckas till och med reducera.
Men sen blåser hemmalaget liksom upp sig och börjar ånyo pumpa med samma pardonlösa pondus och ojvoj, det är verkligen imponerande att se.
* * *
Nu kom det.
Steens laddade, i ett PP förstås, kanonen från blå och smackade in säsongens första mål.
Rinne stoppade pucken först, men den fortsatte genom benskydden.
Han är som Super Mac i Buster, Alex – fast med klubba.
* * *
Jag har behövt läsglasögon i över ett decennium, men ikväll märker jag att jag börjar se dassigt på långt håll också (”det förklarar en hel del”, tänker somliga av er då och det får jag, som det heter, bjussa på…)
Trots att vi sitter på normalavstånd från isen har jag emellanåt svårt att urskilja tröjnumren på spelarna och hur ska det då bli i Philadelphia och Newark, där man i princip får syrgas för att klara sista etappen upp till pressläktaretaget.
Jag kommer ju att vara Ray Charles där.
Optikern, en korpulent mas är på väg…
* * *
Ser dessvärre ut som att Bulan Berglund gör illa sig ordentligt i en fot i början av den här perioden och strax efter linkar han ut i omklädningsrummet.
Hoppas inte säsongen börjar med nåt allvarligt problem.
* * *
Predators spygula damasker lämnar en del i övrigt att önska.
De ser ju ut som vägarbetare som försetts med reflexer om vaderna för kvällsarbete.
* * *
Äh, Devils får kalla in Hedbä igen. Så här går det ju inte att ha det.
* * *
I en reklampaus sveper de som sköter jumbotronen kamerorna över läktarsektionerna för att hitta look-a-likes till karaktärer i ”Breaking Bad”.
Några är inte direkt till sin fördel, om man säger så, och blir skändligen utskrattade.
Schysst.
Men får vara glad att det inte var ”Seinfeld”, då hade jag blivit kvällens Newman…
* * *
Ja, Morrow står för en underbar ”mottackling” a la Foppa i offensiv zon strax innan Preds tar den utvisning som släggan Steen sedan dunkar in avgörandet (?) med.
Få saker i hockey är vackrare.
* * *
Capitals lyckas krångla sig till seger ändå och det var ju bra, hade nog blivit lite stressigt med två raka förluster, men…ja, det där skulle väl inte ha behövt hända?
* * *
I och med fjärde målet går alla som är här och kan visa upp en biljett en gratis Big Mac på valfri lokal McDonalds i morrn.
Som om stämningen här skulle behöva höjas ytterligare.
* * *
Trots underläget stoltserar Ekholm som matchas med omsusade Seth Jones och ingår i andra PP-uppställningen, med ett fint plus 2.
Trotzen, den halslöse coachen, måste vara nöjd.
* * *
Jag ämnar se de två sena kanonmatcherna på datorn på hotellrummet om någon timme, men tills dess får de som till äventyrs är vakna gärna referera lite från Phoenix och San Jose.