En virtuos på Broadway, del 5 – The End

NY Rangers – Pittsburgh 5-1 (Slut)
* * *
The word efteråt är att den här matchen i praktiken avgjordes av Kung Lundqvist under de inledande sekunderna.
Om virtuosen från Cole Harbour gjort mål på honom där, då hade det blivit en helt annan historia.
– Den räddningen kändes extremt viktig. Han flyger fram där och börjar han med att lägga in den blir det tung uppförsbacke direkt, säger målvaktsstjärnan själv när jag och Oak Man lyckats snubbla oss fram mellan trunkar och skridskor.
Ja, istället blev det tvärtom.
Penguins sjönk tillbaka och gjorde en rätt dålig match och Rangers gjorde sin bästa för säsongen och – 5-1.
Det hade man inte räknat med.
* * *
Stämningen alltså.
Inte enda en gång den här säsongen – och definitivt inte ikväll – har den varit värdig en arena som kallar sig världens mest berömda.
Åskådarna får till lite tryck i det där Fleury-hånet några gånger, men det är allt.
Så här kan det ju inte fortsätta, då blir det som att sitta på södra läktaren på Domnarvsvallen Borlänge och titta på Brage.
* * *
– Men titta vad katten släpat in, hojtar Lundqvist när han får syn på Eken.
Det tycker jag är mycket kul.
* * *
Svenskarna i Predators verkar ha en rolig afton i Klippiga bergen. Viktor Stålberg har äntligen gjort mål och såväl Filip Forsberg som den fine Mattias Ekholm stått för assist.
* * *
– Sloppy, säger en dyster Dan Bylsma, vi var sloppy i vår puckbehandling och sloppy i egen zon och de skapade mer chanser på oss.
Ja, så kan det ju sägas.
* * *
Ha ha, kolla det här – Chicago egen Gris-Olle snor hjälmen av Winnipegs Adam Pardy när han blivit tacklad rakt genom plexiglaset i United Center.
Obetalbart.
* * *
Det är jäktigt och uppjagat i Rangers-rummet efteråt, materialarna far som rena tedenbyar mellan killarnas platser, för något firande av den här oväntade segern ute på stan väntar verkligen inte.
De ska omedelbart kasta sig på planet och flyga till Columbus.
Tillvaron i NHL är härd och skoningslös.
* * *
Apropå Gris-Olle måste han eller någon av hans gelikar ha tagit sig in i Gardens environger under förra säsongen, för kontrollen av ackrediteringarna är plötsligt så rigorös att Vita huset säkerhetsarrangemang framstår som rena skogsmulle i jämförelse.
Vid fyra olika tillfällen på vägen in till Rangers omklädningsrum är det nitiska ordningsvakter som spänner ögonen i den lilla brickan och som alltid får man känslan av att de blir besvikna när det visar sig att man har behörighet.
* * *
– Så jag kan slå en signal när du börjat panga in dina mål, sa jag i förrgår till Hampus Lindholm när jag bad om hans telenummer.
Och se.
Det var bara det som behövdes.
* * *
Tack för i natt, det var som vanligt roligt att ha er med under ”sändningen”.
Nu kommer jag att ha helt hockeyfria dygn, så det blir tyst i rutan här.
Men ha tålamod, mina goda vänner – vi hörs från nätets mest omtalade soffa på lördag.