Rödvingar i Billy Joel-land, del 3

NY Islanders – Detroit 3-3 (Period 2)
* * *
Jag är på väg att skriva att ”nä, så spektakulär mittperiod blev det ju inte” – för länge händer ingenting särskilt, mer än möjligen att Bertuzzi crosscheckas in i kassen bakom Poulin och blir utvisad.
Men just då bryter själva fan loss i Coliseum.
Cizikas hämnas på Helm genom att kvittera, men precis som i första replikerar Wings direkt.
I ett powerplay mindre än en minut senare kvitterar dock Brocken Nelson på nytt – och Islanders hinner vara millimetrar från ett fjärde mål också.
Ojvoj.
* * *
Fast Islanders får passa sig nu.
Det är ju The Mule som sätter trean.
Då är det mer eller mindre garanterat att han kommer göra minst ett till.
Det bara bara blir så.
* * *
Några gånger när det blir kaoshög framför Monstret och pucken ligger fri ser det ut som när jag spelar NHL 13 på Playstation.
Alla bara vevar vilt med klubborna hela tiden – som en korpulent redaktör verkligen satt nånstans och slet besinningslöst i en joystick.
* * *
Ja, John J, klart det hänger en Billy Joel-tröja i taket.
Han är ju the Local hero och har gjort nästan lika många framträdanden i Coliseum som Kenny Jönsson.
* * *
Wings gör nog bäst i att sluta ta så många klantiga utvisningar i fortsättningen.
Annars kommer Washington-matchen i morrn att kännas i knävecken, that’s for sure.
* * *
Aj då, clutterbucken går sönder också – efter att ha fått Quincys klubba i trynet och att Detroit-backen inte hamnar i utvisningsbåset i fyra minuter i det läget är lika otroligt som att OJ Simpson inte fälldes för mord.
Tung lördagkväll för Isles i det avseendet.
* * *
Plötsligt smakar det gammal gymnastikhall om kaffet.
Ken Holland visste kanske vad han gjorde när han valde te.
* * *
Björn Falk, det är Moulson som saknas, eller hur?
* * *
Jaha, slutrapport kommer nog först när jag susat tillbaka till Manhattan, så sitt inte och vänta på den.