Nya Korresoffan debuterar, del 5 – The End

Karriärens första kväll är över och vår rookie, Nya Korresoffan, sitter och pustar ut efteråt.
Hur känns det, Nya Korresoffan?
– Jod, det känns rätt bra. Jag tycker det gick bra. Det är inte alldeles lätt att bara kliva in och ta över efter en av de stora legendarerna i soffornas historia, men efter omständigheterna får man vara nöjd.
Var det nervöst?
– Precis innan det började, när bloggaren var ute och hämtade sin kemtvätt, kändes det lite pirrigt. Men när pucken väl släpptes glömde jag nerverna, då var det totalt fokus på det som hände här i vardagsrummet.
Du har fått beröm hela kvällen lång, bloggaren är mycket nöjd med din insats.
– Det var roligt att höra. Det är kul att kunna bidra, inte tu tal om den saken, men jag har bra medspelare också.
Nu talar du i klyschor, Nya Korresoffan.
– Jag är ju ny i gemet och vill inte säga för mycket. Det blir säkrast så här. Dessutom vill jag påminna om att jag är en soffa. Min vokabulär är av naturliga skäl begränsad.
Vad tyckte du var den största utmaningen?
– Bloggaren är inte direkt någon lättviktare och det blev lite svettigt när han spillde både snus och olivolja. Men jag klagar inte, det SKA vara tufft på den här nivån.
Hur ska du fira den här framgången nu då?
– Jag har hört rykten om att vi ska kolla några gamla West Wing-avsnitt när hockeyn är klar och boggaren har skrivit färdigt sina referat. Det ser jag verkligen fram emot.
OK, tack och grattis, Nya Korresoffan. Du kommer få en lång och framgångsrik karriär.
– Tack. Det här har jag drömt om ända sedan mitt fundament var ett träd i en skog i Minnesota.
* * *
Det här var sista gången bloggen intervjuade en soffa, jag lovar.
Nu blir det alltså tre livekvällar i rad – och vi börjar i Newark i morrn, när Red Wings kommer på besök.
Var med!