Winter Classic 2014, del 3

Detroit – Toronto 0-0 (Period 1)
* * *
Intrycket från tidigare bekräftas.
Det här är ett jippo och en happening – inte utan sina skojiga poänger, såklart – men som ren hockeyupplevelse lämnar den åtskilligt att önska så här i liveformatet.
Jag har det i och för sig bättre idag än på Wrigley Field, där jag satt i höjd med sargen på 50 meters avstånd och bara såg några huvuden som rörde sig fram och tillbaka, men avståndet till isen är fortfarande enormt, svårigheterna att se exakt vad som händer stora och möjligheten att få känsla för matchen mycket små.
Det är på tv man ska Winter Classic, punkt och slut.
Men NHL tjänar mellan 40 och 50 miljoner dollar – uppemot 325 miljoner kronor – på detta enskilda evenemang så jag kan ju sitta här och vara gnällig bäst jag vill.
* * *
Med detta sagt:
Jag tycker att det med tanke på snön och vinden och den bitande kylan verkar vara en rätt bra hockeymatch, i riktigt hyggligt tempo, som pågår där nere.
Wings har mest av spelet, vinner skotten i första och är klart närmast med ledning.
Men mål gör de inte och det kan kosta när Leafs får upp värmen under andra halvan av fajten.
* * *
Hu, riktigt ful crosschecking av Lupul – och Eaves tvingas lämna isen.
Det kan bli första gången disciplintsaren Shanahan får behandla ett ärende från Winter Classic.
* * *
TV-upplevelsen blir, antar jag, inte sämre av att de precis som på US Open i tennis har en kamera som via ett komplicerat system av vajrar spända över hela arenan kan följa allts om händer ur fågelperspektiv.
* * *
Visst är Alfie med – och visst buar 60 000 Leafs-fans när han rör pucken.
Det låter som när Springsteen kommer inför extranummer under en lyckad kväll på Ullevi.
* * *
Issprut i ansiktet på målisarna borde i en sån här match rendera matchstraff.
Vad vidrigt DET måste vara.
* * *
Toronto-dominansen är verkligen total på läktarna.
Var man tittar är det som i kommunvalet i Danderyd:
Blått, blått, blått.
Så går det när man lägger vinterns Woodstock fem timmars bilväg från hockeyvärldens själva Mekka
* * *
Det är alldeles förbluffande hur snabbt de lyckas skotta isen ren – ja, hyggligt ren – från snö i reklampauserna.
Tänk om snöröjningen i Stockholm hade det tempot.
* * *
Ser ni trapporna på läktarsektionerna?
De är väldigt långa och väldigt branta – och i dem tvingades Carl Hagelin, berättade han häromdagen springa i maxfart när han han pluggade på Michigan University
Tror fan han blivit snabb, tänker jag själv när jag stånkar mig uppför samma trappor och håller på att få astma i promenadtempo
* * *
Zac Brown och hans band är tappra där de står mitt i snöstormen och
Men Iggy hade gjort det i bar överkropp, jag lovar.
* * *
Kronwalls granne…Skåne, Halland, vem håller ordning? Det är på de skånska herrgårdarna Gustav spelar sina hästpolomatcher.
* * *
Mitt i allting är Leafs plötsligt inblandade i en trejd också.
John-Michael Liles, som var med och värmde med fotboll innan lagkamraterna åkte ut på isen, skickas till Carolina i utbyte mot Tim Gleason.
Första Winter Classic-trejden nånsin.
* * *
Jag har inga hemma i New York, så Leafs-backen Jake Gardiner kan få komma hem och hänga några – häpp! – gardiner.
* * *
Apropå Alfie – som backcheckar så grymt här på slutet – rapporterar vänner som ser på tv att han så här i kylan är lika röd i ansiktet som tröjan han har på sig.
Kan detta bekräftas?
* * *
De amerikanska kollegorna här på pressläktaren är minst lika upphetsade över vad som ska hända efter matchen som under.
Då presenteras USA:s OS-trupp, nämligen.
Jag vill höra namnet Brandon Dubinsky då
* * *
Ja, det ser bra kallt och besvärligt ut där ute.
Desto skönare blir det nu att gå och hämta en kopp kaffe och sätta sig här i värmen och pausgäspa lite.