Ett av de stora ögonblicken, del 2

Sverige – Slovenien 1-0 (Period 1)
* * *
Puh.
Det krävs ett powerplay för att vi ska få hål på Kristan och då är det mycket riktigt Alex Steen – med sin grinigaste uppsyn idag, det är helt klart det – som mycket karaktäristiskt hugger på en retur.
Dessförinnan, i spel fem mot fem, ser det efter en rätt lovande start sådär ut, men det viktiga är att nollan spräcks.
Ju längre lag som Slovenien får hänga kvar i matcherna, desto svårare blir de att hantera men nu har jag ändå en hygglig känsla.
* * *
Ojvoj, när Razingar störtar igenom i friläge och gör en snygg dragning – då är det tur att jag tagit en Immodium på morgonen.
Men Kung Henrik är med, trots att han fått stå sysslolös så länge.
Ska han behöva rädda oss idag med?
* * *
Det är framförallt en del odistinkta passningar och onödigt jäktade anfall som stör hos Sverige, men det kan vara som Big Papa säger också:
Slovenien spelade ju igår och har den så kallade ångan uppe medan Sverige gått och väntat i fyra dagar och kan behöva en period på sig för att få ordning på grejorna.
* * *
Atmosfären i Bolshoy denna kall morgon är inte riktigt värdig en kvartsfinal i ett OS.
Det låter, ser ut och känns som på en vänskapsmatch i en förort till Nashville på försäsongen.
Under spelet hör man både spelarna och tränarna gapa och de få som sitter på läktarna gäspar förstrött.
Man kan undra hur ovant och det konstigt det känns för NHL-fantomer som vanligen spelar under konstant högtryck i nio månader.
* * *
Razinger spelar alltså i Troja.
Troja.
Och han kliver in mellan NHL-backarna och håller på att göra mål.
* * *
Den där Sleven – som Mursak kallas av Big Papa eftersom en slev ju är en mur-sak… – känns lite obehaglig.
Jag menar, var ska sleven vara om inte i grytan.
* * *
– Jag är nervös, säger jag och Big Papa tittar på mig som jag föreslagit att vi ska skita i det här och gå ut och bada i Svarta havet istället.
– För det här? Det finns inget att vara nervös för.
Sen går det tolv minuter, det står 5-5 i skott och den ärrade radarpartnern tystnar…
* * *
Det är Brad Meier – han ryssarna vill göra tvål av – som dömer och av lätt förklarliga skäl ser han lite tagen ut.
* * *
Ros – Promenadfascisten Front 242-Åke – tar sin första inledande första-målskytt-viktoria.
Nu kan det bli åka av för hans del också.
* * *
Jag tycker, återigen, att Edler ser bra ut.
* * *
Big Papa hamnar i slutet av perioden i något slags Kent Forsberg-trans och sitter bara och säger ”ge pucken till Peter, ge pucken till Peter” på sin finaste ångermanländska.
* * *
Ett mål till.
Då tror jag vi är hemma och hur kul vore inte det?