Farväl från Sotji

Raketerna smäller över Svarta havet, den ryska björnen gråter – precis som Misha i Moskva för 34 år sedan – inne på stora Fisht-arenan, elden släcks och OS i Sotji är över.
Ja, vem fan gråter inte, höll jag på att säga.
Det gör jag nu inte, men allt känns plötsligt fruktansvärt deppigt i det jättelika presscenter som nu snabbt töms medan några tilltufsade svenskar sitter och försöka sätta ord på det som hände Bäckis och Tre Kronor tidigare under dagen.
Det är Wennerholm som ansvarar för åsikterna kring den soppan, han bevakar ju även friidrott sedan ett par decennier och har mer erfarenhet av den här sortens affärer än han förmodligen skulle önska.
Själv tycker jag mest synd om Bäckis. Han har fått försäkringar från ansvariga i både IOK och Tre Kronor-staben att han kan ta sin allergimedicin – och så slutar det i alla fall med att han diskas och missar sitt livs match.
Det måste vara en helt förkrossande chock.
Helt kort bara, om själva sakfrågan – vad jag verkligen inte fattar är följande:
Om det nu är så känsligt med nivåer och gränsvärden, om det finns minsta risk att man får i sig för mycket av substanser som klart och tydligt är otillåtna, varför i hela friden tar man den risken? Varför har inte Tre Kronor-läkaren tagit det säkra före det osäkra och bytt ut den amerikanska medicinen mot en mer harmlös europeisk, utan efedrin?
Obegripligt.
* * *
Vad gäller själva finalen är jag ganska säker på att Sverige inte vunnit med Bäckis – eller, för den delen, Henrik Zetterberg eller Henrik Sedin – på isen heller.
Kanada var så bra som ett hockeylag blir.
– Vårt landslag har aldrig tidigare haft en mer komplett defensiv, som Stevie Wonder Yzerman exempelvis slog fast efteråt.
De är bara att gratulera till guldet – de förtjänade det.
* * *
PyongChang 2018?
NHL kommer inte vara med då, det är mitt tips.
* * *
Jag trodde som bäst på brons, men Tre Kronor tog till och med silver och när krutröken lagt sig och stormen kring den här sura avslutningen bedarrat kan alla inblandade vara väldigt nöjda med det.
Svenskarna gjorde det, i synnerhet med tanke på omständigheterna, väldigt bra.
* * *
Ja, nu är det bara att packa ihop, lämna det väldiga presscentret för sista gången, ta bussen ut till Eduard i mediabyn och sen flyga hem till verkligheten i USA i gen.
På tisdag är det Buffalo-Carolina.
Morsning korsning.
Jag ber att få tacka från Sotji, det har varit en ära att få skriva för er härifrån.
So long!