Slut, Slovenien vinner med 4-0 och får gå upp mot Sverige imorrn.
Nu ska det bli intressant att höra vad Kopitar anzer…
Mer kommer inför Ra-si-a-matchen.

Slovenien – Österrike 3-0 (Period 2)
* * *
Det här känns inte så jättebra för Tre Kronor.
Österrike bjuder för all del inte bättre motstånd än Somalias bandylandslag i Sibirien häromveckan – och är samtidigt betydligt ocharmigare – men slovenerna har tempo, organisation – och framförallt ögon som glittrar av spelglädje och hunger.
Och imorrn har de ännu mindre att förlora.
Bad vibes, folks, bad vibes.
* * *
Big Papa:
– Vad heter Tristans hustru? Isolde.
Ja, jag vet inte, jag tycker han är trist han…
* * *
Tomas Vanek är en formidabel hockeyspelare. Till vardags. Men idag tänker han uppenbarligen mest på hur skönt det ska bli att sätta sig på första NHL-chartern tillbaka hem till Long Island på torsdag och spelar med skärpan hos Rönn i Bo Widerbergs ”Mannen på taket”.
* * *
Det har redan börjat.
Under varannan avblåsning skanderar åskådarna i Bolshoy:
– Ra-si-a! Ra-si-a! Ra-si-a!
* * *
Två Big Papa-citat till:
– Han kommer få veta att han Lebler efteråt.
(om österrikaren Brian Lebler).
– Men då säger han att man ju inte kan Lukas jämnt.
(om lagkamraten Robert Lukas).
Att sitta bredvid Big Papa är som att vara på ståupp-kväll på Norra Brunn i Stockholm.
* * *
Det är helt klart, annars lovar jag äta wienerschnitzel till frukost hela mars:
Sverige får möta Slovenien i kvartsfinalen.
Börja ladda.

Slovenien – Österrike 2-0 (Period 1)
* * *
Pär Mårts kan börja kartläggningen av sitt blåbär nu.
Slovenien åker i wienerkransar runt Wolfgang Amadeus landsmän och kommer vinna det här.
Synd det.
Känns som att både Daniel Sedin och Loui Eriksson skulle kunna göra mål, och följaktligen komma igång, mot det rödvita pojklagsförsvaret.
Slovenien kan bli…nåt annat.
* * *
Den här matchen är ingen kioskvältare precis.
Vid exakt noll tillfällen tidigare under turneringen har det varit så här lite folk på läktarna – och så här tom i pressboxen.
Det är i princip bara jag och Big Papa och några nervösa slovener som sitter här och ugglar.
Och för all del – om det inte varit för att resultatet har konsekvenser för Sveriges öde hade jag garanterat inte varit här, jag heller.
* * *
Anze Kopitar är ett hot mot alla motståndare, tro inget annat.
* * *
Bettmans gemensamma presskonferens med IIHF-ordföranden Fasel är redan slut och rymde tydligen några underhållande ögonblick.
Som när Fasel-gubben sa att det inte finns något större för en idrottsman än att vinna olympiskt guld och Bettman omedelbart flikade in:
– Förutom att vinna Stanley Cup.
Just det!
* * *
Big Papas första för dagen:
– Nu får vi hoppas på lite Raffl…
* * *
Man kan känna det nu.
Hela Ryssland har gjort den kollektiva inandningen – och kommer inte andas ut igen förrän Norge ligger utslaget på isen.
Vilken rackarrysare som väntar ikväll!
* * *
Urbas kommer alltså loss i numerärt underläge, laddar på ett skott och som Holmgren skulle sagt:
Tjong i medaljongen!
* * *
Big Papa fortsätter med en suring som, i stenhård konkurrens, kan vara hela turnerings sämsta:
– Mursak kan vi kalla för sleven. Slev…det är ju en mursak.
Jesus.
* * *
Det ryska symbolspråket är något råbarkat emellanåt.
Under protester i Moskva igår mot amerikanske domaren Bradley Meiers beslut att döma bort Rysslands 3-2-mål mot USA hotade man att ”göra tvål av den korrupte domarens kroppsfett”.
Ojvoj.
Men så går det när man har rättskipare döma egna länder med den lama förklaringen att de är NHL-domare och således proffs.
Jag är i och för sig hundraprocentigt säker på att män som Meier verkligen gör så gott de kan och inte alls försöker ge ”sina” länder fördelar, men bara att öppna för misstanken är så otroligt onödigt.
I det här landet har människor dålig erfarenhet av makt och överhet och utgår automatiskt från att alla som bestämmer är korrumperade, så varför?
* * *
Själv är jag också rätt korrupt, i alla fall i så mån att nu tänker försöka lura lämplig kollega att hämta kaffe.

Vänner av ordning brukar påpeka att det inte finns några blåbär i moderna hockeyturneringar. Ingen på den här nivån är längre Mexiko, lyder budskapet.
Men nu säger jag det i alla fall:
Idag ska vi plocka ett blåbär – som Tre Kronor sedan kan göra sylt av imorgon.
Österrike och Slovenien har tillsammans med Norge varit Sotji-spelens sämsta lag och vem av dem som vinner dagens åttondel och sedan får gå upp mot Sverige i kvarten ska bara vara formalia.
Segraren blir rimligen – rimligen, säger jag – kanonmat i nästa omgång.
Ett offer åt hockeygudarna.
En aptitretare inför de historiska medaljmatcherna..
Så ta fram slickepotten och sätt på ugnen.
Vi ska göra blåbärspaj av ingredienser från antigen Wien eller Lubljana.
* * *
Igår kväll tog jag det enfaldiga beslutet att skippa sena sittningen hos Eduard på ryska kusinen.
– Vill vakna fräsch, sms-hälsade jag en gruvligt besviken Ros.
Det gick ju som det gick.
Jag kunde, trots trötthet som trängde ända in i benmärgen, inte somna och låg i timmar och stirrade i sprickorna i mitt tak.
Så går det efter ett para dagar på bye bye-vodka.
Så note to self:
Avsluta alla kvällar hos Eduard, no matter what.
* * *
Om man nu ändå ska välja wienerschnitzel eller slovensk polenta till lunch åt Kronwall och pojkarna i morgon tar nog jag faktiskt alternativ ett
Där finns Vanek och, framförallt, Grabner och som de Islanders-ikoner de är vet de lite för mycket om hur man gör mål på kungen, men Österrikes obefintliga försvarsspel – det sämsta jag sett sedan jag gick själv ingick i Kvarnsvedens GoIF:s Pojkar C2 – är ändå att föredra framför det välcoachade, sluga och passionerade Slovenien.
Så jag är hängiven medlem i wiener sängerknaben här på pressläktaren idag.
* * *
En fördel med att inte ha suttit och diskuterat Leonid Breznjevs för- och nackdelar med Eduard – och Eduard kan inte komma på några nackdelar, på Brezjnevs tid var det ordning och reda i det här landet, anser han – hela natten är förstås att jag kommer tidigt till Bolshoy och lugnt kan paxa våra vanliga stolar på pressläktaren.
Big Papa skulle ha varit här – nästan – lika tidigt, men plötsligt kommer det ett sms:
– Gardinstången har rasat i mitt rum, jag måste ordna det innan jag kan åka.
Ha ha ha.
* * *
Igår kväll kom självaste Gary Bettman – NHL:s inte helt oomtvistade kommissionär – till Sotji och senare idag ska han hålla presskonferens.
Då kommer han gotta sig åt hela ”Oshie in Sohi”-dealen, men också skrynkla ihop sin höga panna i vi-får-allt-se-rynkor när LeBrun och de andra oraklen hemifrån frågar om NHL kommer att delta även i framtida vinterspel.
Det är nämligen långt ifrån säkert. Spelarna vill, IOK vill och Internationella hockeyförbundet vill – men ägarna i Nordamerika, de som hostar upp en och annan krona för att världens bästa spelare ska uppträda i deras tröjor, är och förblir tjuriga över att de tvingas stänga ner sin liga i två veckor och skicka sina svindyra investeringar över halva jordklotet.
Michael Rosenberg har en lika radikal som genial lösning i en Sports Illustrated-krönika idag (tack Joachim Holst för tipset):
Flytta hockeyn till sommar-OS istället.
Då skulle man slippa fuckandet med NHL-schemat, trupperna skulle kunna samlas i tid och förbereda sig ordentligt och skador av den typ NHL förstås också fruktar ofta hinna läka innan säsongen börjar.
Ologiskt med hockey på somrarna?
Äh, vadå – basket spelas, precis som hockey, inomhus på vintern men ingår ändå som del av sommarspelen.
Kör, säger jag. Helst redan till 2016. Bjuppe Biff med Big Papa i Rio låter som en tidlös klassiker.
* * *
Fast jag ska inte säga nåt om missöden på Hammarby Sjöstad-rummet.
Jag har varit utan ström i tre dygn – därav stirrandet i taket under insomningssvårigheterna i natt, det fanns inte så många alternativ.
Påpekanden i receptionen har inte hjälpt, men i morse höjde jag tonen något – tänk Tortorella i korridoren utanför Calgarys omklädningsrum – så nu finns kanske chansen att jag åtminstone kan bläddra lite i Nora Ephron-antologin när bye bye-vodkan inte hjälper.
* * *
Den här Grabner skrämmer ju ändå lite. Han är måltjuvarnas motsvarighet till landsmannen Mozart och skulle kunna komma att ställa till det för Henke.
Usch.
* * *
Den förkylning som hela tiden tassar runt har nu planat ut i en lätt men djupt irriterande hosta.
Jag skyller på Peter Popovic.
Det var han som smittade ner hela Aftonbladet-femman efter Tre Kronors första värmning.
* * *
Det är som de nordamerikanska kollegorna sagt om Slovenien här borta:
Nu fattar man varifrån Kopitar fått sitt spelsinne.
Det är ju hans farsa som coachar landslaget och det gör han verkligen med ackuratess.
De spelar, bristerna till trots, precis som de ska mot alla motståndare.
* * *
Först en halvtimme innan de släpper pucken glider Big Papa ner på stolen intill.
Tar det sån jävla tid att hänga upp en gardinstång?
Nå, nu kan matchen börja.
Fram med ett blåbär åt oss!

Finland – Kanada 1-2 (Slut, övertid)
* * *
Den sydryska natten är kall och sen, krönika lämnad och det jättelika presscentret nästan tomt; bara bloggen, en stressad rodelkrönikör från Sydkorea och en gäspande holländare som tyckare att skridskotävlingarna mest varit blaj sitter kvar och hänger över våra datorer.
Men jag ska nu ta mig till bus T2, den som fraktar som har Hammarby Sjöstad-komplexet Chistie Purdy som tillfälligt hem till – och sen ska jag gå raka vägen till rum 3565 i hus nummer 18, utan att passera Big Papa och Eduard på ryska kusinen.
Tack Finland för att ni med ert kryss mot Kanada gav oss Österrike eller Slovenien och tack läsare för att ni förgyller min lilla blogg.
Imorrn tar herrarnas hockeyturnering paus och jag tror jag att jag tar en liten paus jag också och kommer tillbaka med nya krafter på tisdag.
Rock on!

Dreateam-Doughty slår till igen och ser till att smällkaramellen Kanada-Ryssland inte fyras av redan i kvarten.
Däremot lär Finland få chansen att hämnas för vinterkriget på onsdag.
Potentiell klassiker, det också.
Mer sen, folks

Vad var oddsen att det här önskeresultatet skulle slå in?
1-1 blir det alltså – och Tre Kronor får möta antigen Österrike eller Slovenien.
Jag tror just vi blev klara för semi..
Nu ska vi se upplösningen också – om Kanada förlorar åker de på Ryssland redan i kvarten på onsdag.
Ojvoj.

Finland – Kanada 1-1 (Period 2)
* * *
Kyllä!
Tuomo Ruutu får fanimig in en puck på den där Montreal-keepern och i detta nu heter Tre Kronors kvartsfinalmotståndare antigen Slovenien eller Österrike.
Så det här får ju alldeles väldigt gärna stå sig i ytterligare 20 effektiva minuter.
* * *
Den kommer först när de visar reprisen av Kanadas 1-0-mål i första pausen, men då hugger Big Papa med desto mer pregnans:
– Jag kan ju tukka att han ska ta den där…
* * *
Det som i första perioden var en riktigt ass hockeymatch har dock annars kommit av sig lite och känns nu ganska tam.
Men det tar jag om de är snälla och ger oss Slovenien.
* * *
Jag brukar tycka att maskotar är rätt outhärdliga, men har gått och blivit förtjust i den ryska björn som studsar omkring på läktarsektionerna i Bolshoy-hallen.
Det ser framförallt under ryssmatcherna skojigt ut när den dansar och klappar och öser med de andra fansen i bänkraderna.
Ros har redan en bild på bloggen i dess mjuka famn, men jag tror vi ska fixa en till.
* * *
Här kommer en wennerburgare till:
– Tror du Jeff åkte carter hit?
* * *
En period kvar av gruppspelet i Sotji då ­– det som vi suttit och begrundat så länge och tyckte såg så omfattande och mäktigt ut.
Den blir intressant den.

Finaland – Kanada 0-1 (Period 1)
* * *
Om man bortser från några misstag – som att Tuukka helt oskymd släpper in Drew Doughtys skott – tycker jag att finländarna gör en riktigt bra period.
De har en helt annan energi än i öppningsmatchen i början av veckan, spelar frejdigt och snabbt och Teemu ser ju att vara åtminstone femton år yngre än han egentligen är.
Så jodå – det finns fortfarande en chans att vi kan få vårt kryss och en fin kvartsfinalresa.
* * *
Nu är det sånt här trivsamt kvällsmys i Bolshoy-arenan igen, när vi bara sitter tillbakalutade och njuter av bra hockey och drar dåliga vitsar och skrockar över kaffekopparna.
Jag älskart’t.
* * *
Tukka revanscherar sig direkt med en Lucky Luke-plock på Kunitz friläge.
Ojvoj.
* * *
Det är ju fullständigt självklart att Rick Nashs kreativa mål blir bortdömt. För att nå pucken när den ligger ovanpå Raskens bur måste han vara ovanför ribbhöjd med klubban, så hög klubba indeed.
* * *
Big Papa har en Dallas-favorit här också.
Jamie Benn.
Det är ju det jag säger, vi får se Wennerburgaren i Texas framåt våren.
* * *
Ruuttu smaskar på Crosby duktigt direkt i inledningen.
Ja, nuförtiden är ju världens bästa spelare inte fridlysta. Men fortsätter han likadant kan det vara andra kanadicker som tycker att han ska få en tillrättavisning i alla fall.
* * *
Shea Webers helvetiska slagskott har varit en av den här OS-turneringens huvudattraktioner om jag får säga vad jag tycker och det får jag ju.
* * *
Hänger ni med i Jarkkos Cover it Live-rapportering på sportbladet.se
Han hymlar inte om var han har sina sympatier, de blåvita känslorna får flöda fritt och just därför är det så underhållande att läsa honom.
* * *
Det är inget fel på Drew Doughtys slägga heller. Det där var tredje målet i turneringen och jag kan förstås inte låta blå att påminna om att han återfinns i mitt Dreamteam-lag.
Det gör å andra sidan Landeskog också…
* * *
Nu säger Big Papa att vi borde besöka Eduard när vi kommer tillbaka till Hammarby Sjöstad ikväll också.
Nja, det vetitusan…
* * *
Kom igen nu, lejon – gör ett mål och stäng sen ner matchen.

Jaha, plötsligt är det alltså dags att runda av gruppspelet i OS-turneringen 2014.
Det är bra egendomligt hur tidsuppfattningen fuckas upp såna här gånger.
Å ena sidan känns det som det en evighet sedan jag korsade Atlanten och plötsligt stod i den sydryska – å andra går dagarna, för att inte tala om nätterna, i Sotji så snabbt att det inte och innan man hunnit säga mer än ”bye-bye” börjar det bli dags att tänka på hemresan igen.
Vi har dock det bästa kvar nu.
Från och med tisdag är alla matcher – alla – do or die och det finns inget som på en och samma gång är så hisnande, plågsamt och vackert.
* * *
Jag ljuger inte, jag håller på att få en stroke när Big Papa tittar upp från sin gamla Macbook Pro och börjar förklara vem som kan möta vem, i vilken hall och när.
Det känns som att försöka förstå parkeringsreglerna på Manhattan, där man får stå på gator som går i öst-västlig riktning på tisdagar ojämna veckor, mellan 14 och 17, utom när påven är i stan under skottår, då är det 14 till 16.
Men jag tror – TROR – att det är så här:
Vi ska hoppas på ett kryss mellan Kanada och Finland.
Oavgjort.
Då blir vi etta och får möta vinnaren i åttondelen mellan Österrike och Slovenien.
Under alla andra scenarier väntar vinnaren från ”derbyt” mellan Tjeckien och Slovakien.
Morsning korsning säger jag om det alternativet.
* * *
Snusransoneringen har fungerat.
Från och med imorgon kan jag klippa mellan tre och fyra dosor per dag och ändå ha en och en halv kvar till hemresan och därmed home free.
Det borde man nästan fira med en bye bye-vodka eller två!
* * *
Ryssland ser ut att få möta Norge i åttondelen – om det inte Kanada, eller Finland, ställer till med målfest ikväll.
Då seglar värdnationen direkt till kvarten (ni hör ju…det låter som vi har prov på MIT i Boston).
Frågan är ju vad som är bäst.
Vi kanske ska påminna om att självaste Kanada tvingades till en extramatch i Vancouver och därefter var uppe i så höga varvtal att bara mosade ryssarna dagen efter.
Det upplägget passar nog även den här värdnationen, gissar jag.
* * *
Hur det nu än är i livet så är man i alla fall inte valla-ansvarig i norska skidlandslaget och därmed har man det förhållandevis bra.
* * *
I mina ögon avgörs Tre Kronors hela OS-öde på onsdag. Går de till semifinal, då har de gjort det riktigt bra – i synnerhet om man betänker all otur som följt laget fram till det ögonblicket. Allt annat bra som eventuellt händer därefter är bara fantastisk bonus.
* * *
För några dagar var det Tretjak som satt där – efter den här rysslandsmatchen är det självaste Fetisov, rysk hockeys egen Ricard Persson, som kommer och sätter sig hos den radioreporter vi har intill oss på andra sidan pressläktartrappan.
Det är mycket magisk CCCP-mytologi samlad i Sotji just nu.
* * *
Chansen att Finland ska kunna kriga sig till oavgjort mot Kanada känns något begränsad.
De blåvita lejonen har ju drabbats av minst lika hårda slag som Tre kronor inför turneringen och tvingades för bara några dagar sedan skicka hem underbarnet Aleksander Barkov.
Men man vet aldrig med den där sisun och de där fenomenala målvakterna.
Om de verkligen vill så skulle det kunna bli.tja, varför inte 2-2?
* * *
Apropå Fetisov – vilka är era gamla favoriter i CCCP?
Själv vågade inte ha några officiella som barn, det hade betraktats som högsta formen av förräderi i min pappas antikommunistiska ögon, men i hemlighet var jag storögt imponerad framförallt av de som befolkade andra- och tredjekedjorna och inte fick fullt lika mycket uppmärksamhet som första Charlamov-Michaijlov-Petrov och sedan Makarov-Larinov-Krutov.
Som Aleksandr Jakusjev och Aleksander Maltsev och den rebelliske Helmut Balderis.
Och på backsidan var den blytunga Vasiliev knattebiffens favorit.
Och ni?
* * *
Varje match händer det:
Kanada låter motståndare vara ensam på isen i flera minuter under värmningen.
Tönt-Babcock.
* * *
Bland de finska 70-talshårdingarna var Veli-Pekka Ketola och Lasse Oksanen Biffens killar – plus en skäggig en som jag inte kommer på namnet på just nu.
* * *
Babcock stuvar tydligen om ordentligt i Kanadas kedjor och särar exempelvis på Crosby och Kunitz.
Det känner vi igen från Detroit.
Bobby Ewing-frissan är ibland otålig som en Big Papa som inte får sitta på samma plats på pressläktaren hela tiden.
* * *
Okej, gruppspelet 2014, då tar vi farväl och ses aldrig mer igen.