Dagen efter kraschen, del 2

Ottawa – Colorado 0-0 (Period 1)
* * *
Ja, efter gårdagens oförglömliga galaföreställningen var det väl nästan givet att det skulle bli grå vardag idag.
Man kan ju inte bli serverad gräddbakelser hela tiden.
So far är det här en präktigt avslagen och händelsefattig och trist match, utan något alls att berätta om faktiskt
Men man får väl ge Senators beröm för att det faktiskt står upp så bra efter traumat för mindre än ett dygn sedan.
Jag hade legat i fosterställning och vägrat vara med.
* * *
EK65 gör sin 300:e NHL-match ikväll.
Hoppas han firar med några shownummer i de två återstående perioderna – såna där som satte guldkant på hela Sotji-turneringen.
* * *
Som vanligt är det få säten som gapar tomma i Canadien Tire, men de som sitter här låter inte precis som Centre Bell igår.
Jag tror faktiskt aldrig jag varit med om en så tyst och opeppad hall i Kanada.
Det känns nästan som att Sens-fansen gett upp.
* * *
Plötsligt utbrister någon ett par säten till höger på den likaledes tystlåtna pressläktaren:
– Crap, he really is fast, eh?
Ja, det är Matt Duchene som just genomfört en räd över isen.
* * *
Det kan vara jag som bara är trött i ögonen, men det ser ovanligt mörkt ut nere på isen – som om någon vaktmästare glömt att slå på strålkastarna.
Fan, det ska skina om NHL-matcher.
* * *
Signaturen Fundersam, jag har undrat ett tag – vad är det du är så fundersam över?
* * *
Nej, nu har jag verkligen inget mer att säga.